Saturday 26 May 2012 photo 1/2
|
Kiri feels bad.
(Del 23 i Hibiskus historia
http://dayviews.com/goldfin/album/314750/505345310/
Album med Tony, Kiri och Jeks delar
http://dayviews.com/rin-rin/album/316065/ )
Jag hittade madrassen ganska snabbt. Plockade på mig några extra lakan, påslakan och örngott också. Under de åren jag bott i den här världen har jag lyckat samla på mig en hel massa saker. Vad skulle jag göra med dem då jag återvände hem?
Då hissen närmade sig min lägenhet igen fick jag en klump i magen. Jag kunde inte riktig sätta fingret på varför men jag insåg det så fort hissdörren öppnades och jag kunde bara känna en värmekälla från min lägenhet.
Jag tryckte desperat flera gånger på hissknappen. Dörrarna stängdes tillslut och det kändes som en evighet innan de öppnades sig igen och jag skyndade mig ur dem och mot Tonys lägenhet.
Lyckligtvis satt pojken utanför lägenheten med dörren stängd. Men han grät som om himlen hade fallit ner. Hade Tony gjort honom jätteilla? "Skadade han dig?" Jag slog armarna om honom och inspekterade honom. Jag kunde inte se några nya sår. Jag höll honom så hårt jag vågade.
Jag vaggade honom fram och tillbaka i ett svagt hopp om att han skulle lugna ner sig snart och kunna berätta för mig vad som hänt. Då kände jag värmen från Jeks, han steg ur hissen. Promenerade upp till dörren som vi satt framför och tryckte in ringklockan. Han släppte den inte utan fortsatte att trycka in den i väntan på en respons.
Det fick han också. Tony slog upp dörren och skrek. "VAD?!"
Jeks slog en knytnäve mot Tonys mage, varför allt våld? Kan folk bara inte prata om saken?
"Neej!" Skrek pojken och förvånade mig genom att hoppa ur mitt grepp och kasta sig framför Tony. Varför? Jag förstår inte det här. Varför står det inget om det här i böckerna jag läst. Vad kan jag göra åt saken? Jag vet inte.
"Jag kommer stämma dig!" Kraxade Tony och glodde ilsket på Jeks som fnös. Det skulle väl inte bli slagsmål nu? Jeks skulle inte låta det gå så långt. Skulle han?
"Nej, det kommer du inte. Få inte din pojkvän att gråta." Jeks rykte i min yukatas axel och jag ställde mig upp. Vi kan väl inte bara lämna pojken här. Men. Jag följde honom till hissen som till hälften täcktes av de sakerna jag plockat upp från förrådet.
Jag skulle inte gått ner dit.
Annons