June
Show more 
Saturday 7 January 2012 photo 4/57
|
XD Konans första aktion scen. Någonsin. XD
Titel: Länge Leve Överlevnad
Scene: 2- Hans lilla huvud exploderade
Author: @Konan
Editor: Rin-Rin
POV: Evie
Characters present: Yisu, Evie & Mary.
Part 1
Evie suckade för sig själv. Den andra korta rödhåriga tjejen, hon i en mörk tröja och bleka byxor, hade stirrat som förhäxad på den otrevliga pojken som lämnat dem så abrupt. Evie var ganska säker på att flickan hade dreglat eller liknande för ett ögonblick.
Evie kände en huvudvärk på väg. Det var det här hon hade alltså. En liten flicka som verkade helt borta och en bitsk spinkig person som aldrig verkat sett insidan av en skog förut, trots de kamouflage färgade kläderna. Vad var meningen med dem om inte för att smälta in?
Evie plöjde vägen från dungen, ner för backen mot där vatten borde samlas. Där det fanns liv borde det finnas hjälp. Ifall de inte kan komma från denna förrädiska jord snabbt så skulle den svälja dem levande. Den lilla tjejen verkade i alla fall kunna gå utan att få kvistar från buskarna i ansiktet noterade hon medan hon hörde den spinkige, Mary, svära bakom henne efter buskgrenar smällt bak på henne efter Evie passerat. Eller kanske var det bara för att hon var så kort. Hur som helst så hade Evie aldrig sett vegetation så pass tät som denna. I vanliga fall så var det svårt att hitta växter motståndskraftiga nog att klara jordens rörelser.
Hon stannade tvärt. Vad var det där för ljud? Det lät... tjattrande. Kanske någon slags stor maskin. En gående stad? men nej, det var för trångt här för att den skulle kunna passera säkert, speciellt så pass tyst. Mary gick in i henne bakifrån. "Vad ..." Började hon på innan Evie tystade henne. "Det är något här..." Det var i den stunden som den första av deras tjattrande bihang anlände. Den landade mitt framför Evie och verkade ha kommit nånstans från träden ovan dem. Evies första instinkt var att sparka den vilket hon gjorde. Den gav till ett litet förvånat ljud och landade med en mild duns mot ett av träden framför dem, den var död. Evie tog tillfälle i akt att studera den.
Den var inte speciellt stor. Den var knappt ovanför Evies knän i höjd men den var inte som nått hon nånsin sett tidigare i sitt liv eller ens hört talas om och Evie brukade känna sig ganska stolt över att även ifall hon inte visste allt om allting så var hon ovanligt påläst. Dess två ben var böjda och utformade på ett sätt som Evie brukade associera med varelser som hoppar högre och längre än förväntat. Dess två armar var korta och kloformade. Inte direkt gjorda för att bära eller riva utan snarare för att greppa och inte släppa. Flickan skrek ett högt och gällt skrik när en till varelse föll från ovan och landade mitt emellan henne och Mary.
Två till dök upp bakom flickan och stängde av vägen tillbaka. Flickan hade frusit i chock och Mary personens mun var öppen och hon verkade mumla nått i förvåning. Evie däremot visste, att i såndana här situationer så var det viktigt att agera först och sedan fick man ta itu med konsekvenserna, som tillexempel förnärmade medresenärer.
Hon puttade undan Mary som med nöd och näppe undvek att falla pladask i ett buskbeklätt dike och måttade en kraftig spark mot det lilla monstret medan hon med sin dominanta vänsterhand drog upp en pistol från sitt pistol bälte.
Sparken missade men monstret tvingades röra på sig, fortfarande i rörelse så fortsatte Evie rotationen åt höger och använde sin högra arm för att bryskt knuffa ner den lilla flickan i buskarna samtidigt som hennes vänstra hand var redo att skjuta på de två bakom henne, i hopp om att vinna dem några sekunder till. Hon avfyrade två skott men de träffade inte. `ingen tid!´ tänkte hon och hoppade undan från det första monstret som försökt klänga sig fast vid hennes ben bakifrån.
Flickorna var fortfarande stela i skäck. Deras sena reaktioner skulle kunna kosta dem ifall de fortsatte. "VAD GÖR NI?! RÖR PÅ ER!" skrek hon, i hopp om att chocka dem i rörelse. Hon avfyrade ett till skott mot monstren som inte verkade speciellt distraherade av de höga ljudet och röken medan hon dansade undan den som återigen försökt greppa tag i hennes ben. `Tre´ tänkte hon, `Tre skott kvar. Måste se till att de betyder nått.'
Annons
Comment the photo
Gnagarbanane
Sat 7 Jan 2012 04:05
Ja, korta armar är alltid = t-rex XD Imps är najs, då förstår jag varför de var svåra att träffa med pistolen XD
15 comments on this photo
Visa toppen
Show footer