June
Show more 
Saturday 4 February 2012 photo 32/57
|
XD mitt favvo kapitel XD
Titel: Länge Leve Överlevnad
Scene: 25 -Att träffa rätt
Author: @Konan
Editor: Rin-Rin
Album: http://dayviews.com/rin-rin/album/310793/
POV: Natsu
Characters present: Alla presenterade
Mörkret hade fallit sedan länge men det var fortfarande få som faktiskt lyckats somna. Det blev beslutat att en person skulle vara vaken hela tiden och hålla utsikt ut i fall det dök upp något monster eller ifall oroväckande många spöken börjat samlats.
Gem erbjöd sig att ta det första passet, men det blev Axis som tog vakten, tydligen behövde han inte sova vilket gjorde honom till det överlägsna valet som nattvakt. För att inte nämna de förstärkta sinnena. Axis tog sitt pass på Wynns rygg efter Wynn försäkrat honom om att det var helt okej att sitta på honom. Och det var så Wynn, som redan var lägerplatsens mittpunkt samtidigt blev deras utkikstorn.
Monster var inte speciellt troligt, Natsu hade iallafall än så länge inte sett någon, men spöken var en riktig fara. De hade börjat skimra runt dem vart de än gick, som skuggor, innan de väl tog en skarpare form, som de från staden. Till och med Mary verkade ha sett dem nu.
Vad exakt de gjorde var de inte säkra på, de verkade mest hänga runt och stirra och Shake hade inte förklarat faran med dem så noga som Natsu hade föredragit. De skulle vara tvungna att ge sig härifrån så snabbt som möjligt på morgonen ifall de inte ville ta chansen att spökena skulle hinna ikapp dem.
De där spökena var helt klart magiska, ifall de uppstått naturlig eller ej återstod att se men de verkade vara relativt simpla varelser, styrda enbart av de simplaste behoven. Vad de nu trodde att de kunde få från dem enbart genom att stirra på dem från håll hade Natsu ingen aning om.
"Swish swish swish swish" hördes från några meter åt Natsus sida, det var Musashi som åter igen illustrerade för alla inom hörhåll exakt hur en helikopter låter. Natsu ignorerade honom surt. Låt honom kämpa efter uppmärksamhet bara. Hah! Natsu hade ingenting med Musashi att göra längre ifall han inte ens kunde komma ihåg honom. 'Fem år, FEM ÅR!' Natsu svor för sig själv.
Musashi slutade med ljuden efter en stund men tystnaden blev inte långvarig och han startade upp ett samtal med ingen speciell. "Min mantel är smutsig." sa han och satt sig upp.
I vanliga fall skulle det varit Natsu som tvätta den. Musashi var totalt inkapabel att ta hand om sig själv eller nån annan, som ett litet barn på sätt och vis och dessutom inkapabel att förstå konsekvenser. Så KLART manteln blir smutsig, Natsu var ganska säker på att han använt den som en filt/madrass den senaste tiden. Och möjligen en handuk med? Natsu sneglade misstänksamt på de klibbiga läskfläckarna som täckte 'mörkrets furste'.
Wynn kollade på Musashi med vad som Natsu tyckte såg ut att vara en sympatisk blick i mörkret. Draken nickade på ett sätt, som Natsu tolkade som 'jag känner din smärta'.... Eller iallafall lukten av den…
Musashi forsatte med en gnällig ton. "Jag saknar den trogne Natsu som är hemma och tvättar åt mig." Natsu flinade ett otäckt leende. 'Hemma och tvättar va?' Natsu fumlade i mörkret efter något hårt att kasta. 'Hemma och tvätta det här!' Han lobbade sin vänstra geta-sko mot Musashis huvud som straff och utbrast. "Jaha?! Men JAG saknar den Musashi som kunde känna igen den 'trogne' Natsu när han såg henne!"
Musashi duckade skon på något vis och kollade fundersamt bort mot bergen åt vänster om honom. "Jag saknar också den Musashi…" sa han efter en stund innan han la sig ner för att sova och Natsu kunde svära på att han sett riktigt nedstämd ut i mörkret. Men Natsu tänkte inte förlåta honom förens han kunde känna igen honom igen. Han vände sig om och blundade, väntades på sömnen. I tystnaden som följde hördes enbart Daves klagan över en flygande träsko som tydligen träffat något viktigt.
Monster var inte speciellt troligt, Natsu hade iallafall än så länge inte sett någon, men spöken var en riktig fara. De hade börjat skimra runt dem vart de än gick, som skuggor, innan de väl tog en skarpare form, som de från staden. Till och med Mary verkade ha sett dem nu.
Vad exakt de gjorde var de inte säkra på, de verkade mest hänga runt och stirra och Shake hade inte förklarat faran med dem så noga som Natsu hade föredragit. De skulle vara tvungna att ge sig härifrån så snabbt som möjligt på morgonen ifall de inte ville ta chansen att spökena skulle hinna ikapp dem.
De där spökena var helt klart magiska, ifall de uppstått naturlig eller ej återstod att se men de verkade vara relativt simpla varelser, styrda enbart av de simplaste behoven. Vad de nu trodde att de kunde få från dem enbart genom att stirra på dem från håll hade Natsu ingen aning om.
"Swish swish swish swish" hördes från några meter åt Natsus sida, det var Musashi som åter igen illustrerade för alla inom hörhåll exakt hur en helikopter låter. Natsu ignorerade honom surt. Låt honom kämpa efter uppmärksamhet bara. Hah! Natsu hade ingenting med Musashi att göra längre ifall han inte ens kunde komma ihåg honom. 'Fem år, FEM ÅR!' Natsu svor för sig själv.
Musashi slutade med ljuden efter en stund men tystnaden blev inte långvarig och han startade upp ett samtal med ingen speciell. "Min mantel är smutsig." sa han och satt sig upp.
I vanliga fall skulle det varit Natsu som tvätta den. Musashi var totalt inkapabel att ta hand om sig själv eller nån annan, som ett litet barn på sätt och vis och dessutom inkapabel att förstå konsekvenser. Så KLART manteln blir smutsig, Natsu var ganska säker på att han använt den som en filt/madrass den senaste tiden. Och möjligen en handuk med? Natsu sneglade misstänksamt på de klibbiga läskfläckarna som täckte 'mörkrets furste'.
Wynn kollade på Musashi med vad som Natsu tyckte såg ut att vara en sympatisk blick i mörkret. Draken nickade på ett sätt, som Natsu tolkade som 'jag känner din smärta'.... Eller iallafall lukten av den…
Musashi forsatte med en gnällig ton. "Jag saknar den trogne Natsu som är hemma och tvättar åt mig." Natsu flinade ett otäckt leende. 'Hemma och tvättar va?' Natsu fumlade i mörkret efter något hårt att kasta. 'Hemma och tvätta det här!' Han lobbade sin vänstra geta-sko mot Musashis huvud som straff och utbrast. "Jaha?! Men JAG saknar den Musashi som kunde känna igen den 'trogne' Natsu när han såg henne!"
Musashi duckade skon på något vis och kollade fundersamt bort mot bergen åt vänster om honom. "Jag saknar också den Musashi…" sa han efter en stund innan han la sig ner för att sova och Natsu kunde svära på att han sett riktigt nedstämd ut i mörkret. Men Natsu tänkte inte förlåta honom förens han kunde känna igen honom igen. Han vände sig om och blundade, väntades på sömnen. I tystnaden som följde hördes enbart Daves klagan över en flygande träsko som tydligen träffat något viktigt.
Annons
Comment the photo
The Resin Guild
Sat 4 Feb 2012 18:18
awwwwwwwwwwwww adshkjgfkgf det är både helt underbart gulligt och ledsamt och roligt på samma gång XD
11 comments on this photo
Visa toppen
Show footer