Tuesday 23 December 2008 photo 3/4
![]() ![]() ![]() |
Jag kommer hem till min mor, trött men glad.
Imorgon är det jul, tänkte jag för det mesta.
Jag hör mormor skrika & gråta, men mamma vet inte varför.
"Hon har haft ont i bröstet hela tiden, sen hon vaknade!"
Mamma berättade att mormor sa att något klöste i bröstet,
klättrade i henne, rev upp henne inuti & det enda vi trodde,
just då, var att mormor blivit galen.
Klockan var ungefär 12:45 just då.
Mormor skriker att jag ska komma fort,
en kram ger jag henne & hon bara gråter.
Hon viskade att hon skulle dö, resten hörde jag inte.
Jag fick panik, chock, vad skulle jag göra?
Jag ringde valbos rådgivning, dom sa att akuten var bäst.
Så jag ringde, hörde mormor skrika & jag brast i gråt i telefonen.
Men kvinnan i luren var väldigt lugnande,
bad mig titta så att mormor andades.
Hon sa att ambulansen är påväg.
Klockan var 13:15, jag höll koll.
In i köket, nathalie grät av all panik.
Mamma lagade mat & var i chock, alla var det.
Nathalie behövde mat, var så hungrig.
Och mamma hann ingenting för paniken.
Vad skulle hända?
Mormor skrek väldigt högt, sen hördes en duns.
Jag skrek åt mamma att snabbt springa & titta så hon andas.
Det gjorde hon, väldigt tungt & sakta.
Ambulansen var påväg, kvinnan i luren bad mig springa ut.
"Möt akutbilen så dom vet vart dom ska, gumman".
Tog med Nathalie som grät väldigt mycket,
kramade om henne & brast i gråt när jag hörde sirenerna.
Jag visade akutmännen vägen in till oss,
där låg mormor på golvet & direkt sa dom något som jag inte uppfattade,
tog fram sin väska, ett rör & förde ner det i halsen på mormor.
Det tog inte stopp, gick in perfekt, jag trodde allt var bra då.
Men hjärtat stannade, mamma såg allt.
Jag såg allt, Nathalie med.
Dom bad oss att gå bort med barnet,
mamma gick & grät väldigt mycket, Nathalie hade panik.
Jag stod & stirrade, förstod inte.
Uppfattade inte att mormors hjärta slutade slå.
Dom satt fast något runt mormor som slog henne i bröstet,
som skulle få igång hennes hjärta.
Jag trodde hon skulle gå sönder, maskinen lät förjävligt.
Mamma & jag kramades, grät & bad att snälla, låt henne inte dö.
Inte nu, inte än! Hon är bara 58 år!
Klockan blev 14.00 ungefär, dom gav inte upp än.
Mamma åkte med akutmännen & sin mor.
Hon var inte galen..
Jag tog hand om Nathalie.
Hon var omöjlig, grät som om hon visste vad som skett.
Hon åt maten jag gav henne, men inte allt.
Sedan kom Robbin som inte trodde mina ord då jag ringt,
och han var underbar hela tiden.
Mormor såg fram emot att fira jul med oss här i sverige,
var nervös inför hemresan till Afrika den 7:e, men glad.
Dagen innan jul, alla såg fram emot det.
Det var sista dagen jag såg min mormor levande..
R.I.P Joana, min kära mormor.
jag & robbin åkte till akuten senare,
där mormor låg avliden.
Mamma satt där inne, söndergråten.
En präst stod där & tog emot oss, beklagade.
Hon låg där, som om hon sov.
Men hon andades inte.
Och under hela den tiden vi bad för henne,
sa adjö & grät tillsammans,
så trodde jag att hon skulle öppna ögonen & se på mig.
Imorgon är det jul, tänkte jag för det mesta.
Jag hör mormor skrika & gråta, men mamma vet inte varför.
"Hon har haft ont i bröstet hela tiden, sen hon vaknade!"
Mamma berättade att mormor sa att något klöste i bröstet,
klättrade i henne, rev upp henne inuti & det enda vi trodde,
just då, var att mormor blivit galen.
Klockan var ungefär 12:45 just då.
Mormor skriker att jag ska komma fort,
en kram ger jag henne & hon bara gråter.
Hon viskade att hon skulle dö, resten hörde jag inte.
Jag fick panik, chock, vad skulle jag göra?
Jag ringde valbos rådgivning, dom sa att akuten var bäst.
Så jag ringde, hörde mormor skrika & jag brast i gråt i telefonen.
Men kvinnan i luren var väldigt lugnande,
bad mig titta så att mormor andades.
Hon sa att ambulansen är påväg.
Klockan var 13:15, jag höll koll.
In i köket, nathalie grät av all panik.
Mamma lagade mat & var i chock, alla var det.
Nathalie behövde mat, var så hungrig.
Och mamma hann ingenting för paniken.
Vad skulle hända?
Mormor skrek väldigt högt, sen hördes en duns.
Jag skrek åt mamma att snabbt springa & titta så hon andas.
Det gjorde hon, väldigt tungt & sakta.
Ambulansen var påväg, kvinnan i luren bad mig springa ut.
"Möt akutbilen så dom vet vart dom ska, gumman".
Tog med Nathalie som grät väldigt mycket,
kramade om henne & brast i gråt när jag hörde sirenerna.
Jag visade akutmännen vägen in till oss,
där låg mormor på golvet & direkt sa dom något som jag inte uppfattade,
tog fram sin väska, ett rör & förde ner det i halsen på mormor.
Det tog inte stopp, gick in perfekt, jag trodde allt var bra då.
Men hjärtat stannade, mamma såg allt.
Jag såg allt, Nathalie med.
Dom bad oss att gå bort med barnet,
mamma gick & grät väldigt mycket, Nathalie hade panik.
Jag stod & stirrade, förstod inte.
Uppfattade inte att mormors hjärta slutade slå.
Dom satt fast något runt mormor som slog henne i bröstet,
som skulle få igång hennes hjärta.
Jag trodde hon skulle gå sönder, maskinen lät förjävligt.
Mamma & jag kramades, grät & bad att snälla, låt henne inte dö.
Inte nu, inte än! Hon är bara 58 år!
Klockan blev 14.00 ungefär, dom gav inte upp än.
Mamma åkte med akutmännen & sin mor.
Hon var inte galen..
Jag tog hand om Nathalie.
Hon var omöjlig, grät som om hon visste vad som skett.
Hon åt maten jag gav henne, men inte allt.
Sedan kom Robbin som inte trodde mina ord då jag ringt,
och han var underbar hela tiden.
Mormor såg fram emot att fira jul med oss här i sverige,
var nervös inför hemresan till Afrika den 7:e, men glad.
Dagen innan jul, alla såg fram emot det.
Det var sista dagen jag såg min mormor levande..
R.I.P Joana, min kära mormor.
jag & robbin åkte till akuten senare,
där mormor låg avliden.
Mamma satt där inne, söndergråten.
En präst stod där & tog emot oss, beklagade.
Hon låg där, som om hon sov.
Men hon andades inte.
Och under hela den tiden vi bad för henne,
sa adjö & grät tillsammans,
så trodde jag att hon skulle öppna ögonen & se på mig.
Comment the photo
![](http://cdn07.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
![](http://cdn07.dayviews.com/88/_u5/_u1/_u7/_u8/_u0/u517807/1285879964_1.jpg)
![](http://cdn07.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
vila i frid joana
![](http://cdn07.dayviews.com/88/_u5/_u1/_u7/_u8/_u0/u517807/1285879964_1.jpg)
hon skrek, grät & sa "aj, aj, aj" hela tiden.
Hon fick den värsta sorten av hjärtinfark :(
Men tack <3<3
![](http://cdn07.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
![](http://cdn07.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
26 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/riverbend/311170052/