Friday 18 January 2013 photo 2/3
|
Hallå där alla som läser och även dom som bara klickar vidare.
För dom som känner för onödigt läsande, men även människor som själva kan reflektera till sina egna upplevelser och händelser i livet.
Känner för att det är kanske dags att släppa på trådarna lite och berätta min historia.
Jag följde med Sanna och Fredrik och skulle köpa pizza en fredagskväll, den 3:e februari år 2006. Fredrik sa precis till mig när vi kom ut på en större väg att jag skulle ta på mig bältet, det är mycket djur på vägarna. Så förståndig som jag var så tog jag på mig bältet utan konflikter.
Ungefär 30 sekunder efter känner jag bara hur det blir någon slags tyngd framför bilen och småsmå slassplitter som nuddar min kind och en smäll.. den smällen hör jag ännu, och ett skrik.. som tydligen var mitt eget.
Bilen står stilla och dom två som är "vuxna" ber mig stanna kvar och dom försvinner. Jag fatta ingenting. Jag såg hur passagerarsidans A-stolpe var helt krökt och glaset var borta. Jag ville inte vara själv och kliver ur bilen i skräck av vad som finns där ute. Sanna kommer springandes till mig och undrar om jag mår bra, samtidigt som hon kramar om mig ropar Fredrik att det är någonting i diket. Sanna blick blev kall och hon går sackta dit. Jag ser bara lampan riktas ner i diket och jag kunde inte riktigt tyda vad det var, då hör jag henne skrik..
Jag kisar med mina tårfyllda ögon och ser något som jag inte borde ha sett och jag ångrar än idag att jag var så jävla dum och tittade. Där låg en man vit som ett lakan och med rosenrött blod som prydde hans ansikte. Jag skriker i ren förtvivlan och får panik jag ringer mamma och hon förstår såklart ingenting vad jag säge, så jag räcker över telefonen till Sanna. Fredrik ger hjärt- och lungräddning i hopp om att han kan räddas. Vi ringde larmcentralen och dom bara pratade och pratade och jag förstod inte ett ord av vad dom sa. Det kändes som en evighet innan någon kom och kunde ta oss ifrån denna mardröm.
Mamma och pappa kom och jag visste inte hur jag skulle bete mig. Brandkåren kom och gav oss filtar och ville få oss att sitta i bilen. Jag fatta inte vad en filtjävel skulle hjälpa så jag slängde av mig filten och sprang ut på gärdet och stannade upp och började spy som en gris. Då kom min chock, jag visste inte vad jag gjorde, vad som hänt eller vad jag hette. Polisen ville ha in oss i bilen så vi kunde undersökas på sjukhuset, men jag vägra. Aldrig att jag någonsin skulle sätta mig i en bil igen.. ALDRIG.. Ja tillslut så fick jag sitta med en polis på vardera sida i bilen och dom fick krama om mig för att jag skulle behålla lugnet. Precis innan vi skulle åka så la dom en filt över mannens ansikte och la upp honom på britsen och skjutsade in honom i ambulansen.. Död..
När vi väl kom in till sjukhuset så kollade dom oss och ingen av oss var lyckligtvis inte skadade. Sen kom en läkare som frågade: "Mår ni bra?".. Va fan är det för jävla fråga?! Nä men vi har precis kört på en människa som nu är död och vi stod där i 40 minuter och tittade på ett lik! Nä men det är kanon bra! Idiot. Sedan kom ännu en väldigt dum kommentar.. : "jag kan skriva ut mediciner åt er om ni vill?" Jo men fan knarkpiller vill vi absolut ha.. klart som fan att man är chockad och mår dåligt, inte fan mår vi bra iallafall, men det betyder inte att han ska hålla på och skriva ut massa mediciner direkt. Den läkaren fick inte behålla sitt jobb efter det här..
Vi fick sedan veta att denna man ville ta livet av sig, han hade valt bort sin plats på denna jord. Men jag tänker bara: varför? Varför utsätta ännu mer människor än sig själv och sin familj för lidande? Har du inte gjort nog med skada? Men det är något jag aldrig kommer få svar på.
Jag tänker också på dom där 40 sekunderna innan jag fick på mig bältet.. fy fan va bra det är med bälten! Använd det!
Jag är snart 20år, det har snart gått 7år.. och jag kan ännu vakna helt kallsvettig och återuppleva alltihopa. Jag kan fortfarande gå in till min mamma och pappa mitt i natten och gråta.. Jag tycker inte om mörker och jag tycker inte om våldsamma filmer där plötsliga krockar inträffar. Jag gillar inte heller skrik, mitt eget under olyckan har skärat mig för livet.
Trots allt detta så älskar jag bilar, jag älskar fart och jag älskar vägar, men ibland kommer det små saker som direkt kopplar till olyckan och då är det kört, då brister jag ihop och går inte att komma åt. Jag var bara 12år när olyckan hände, Sanna och Fredrik var lika gamla som jag är nu.. Många år har gått men ändå tänker jag på det och känner en sån smärta.
Jag säger bara.. vi är alla födda till dom vi är, vi kanske inte ser ut som vi vill eller lever det liv som vi skulle vilja göra, men vi har alla ändå en skyldighet att leva det liv vi fått. Lev det med värdighet och gör det bästa av allt! Ett självmord löser inget, det är alltid någon som blir drabbad, även om du inte har någon familj eller vänner eller någon alls i världen.. det är alltid någon som hittar dig och den personen kommer också bära med sig av det dom sett, precis som jag.. Vi hade bara otur att det just var våran bil han valde att hoppa framför, det var inget personligt utan han hade bestämt sig.
Många sa till mig: "Det kommer bli bra"..
Nä det blir aldrig bra.. Men det blir bättre.
Sår läker inte, sår blir ärr.
Annons
Camera info
Camera COOLPIX S220
Focal length 6 mm
Aperture f/3.1
Shutter 1/30 s
ISO 400
Anonymous
Sat 19 Jan 2013 10:13
Jag älskar dig gumman och jag finns alltid för dig det vet du!! Det är så hemskt det där gumman! Jag älskar dig världena bästa <3<3<3<3
Anonymous
Sun 20 Jan 2013 18:46
Jag är jävligt glad att du finns med gumman!! <3 vet hur jobbigt det där är för dig! Har försökt så gått jag kan med att finnas för dig och det kommer jag fortsätta göra! Jag älskar dig min fina vän <3<3<3<3
Rockabillyboggi
Tue 22 Jan 2013 22:20
Ja och det har betytt jätte mycket för mig, att du har funnits och ställt upp! <3 Du kommer alltid ligga varmt om mitt hjärta stumpan min!! <3 Älskar dig finaste tjejen!! <3<3<3
Neafoto
Fri 18 Jan 2013 10:03
Men fy gumman..fick tårar av att läsa detta.. :'/ bamse kram till dig finaste Teddy!
Rockabillyboggi
Fri 18 Jan 2013 13:22
Lagom jobbigt.. <3 Åhhh tack! *kramar tebax* till sötaste Nea! <3
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/rockabillyboggi/512460411/