Wednesday 6 May 2009 photo 1/1
|
Hur kunde detta hända?... Jag som alltid sett det huset fint och oberört av bekymmer, och nu händer detta! Vad händer med mig och mina nära? Detta skadar mig genom att skada mina närmsta i min vardag.
Så här gick det till.
Jag stod i köket på baksidan av huset och mina 3 hundar Aijk, Trissa och Gangstern började plötsligt skälla hysteriskt. Klockan var då ca: 20.00
Jag gick för att kolla vad det var dom skällde för och såg att det var lågor i Toms vardagsrum och att Tom stod i dörren.
Jag sprang direkt ut och fick tag i Tom och bar över honom till min gårdsplan.
Jag satte han ner medans jag sprang in och hämtade telefonen och ringde 112, först sa dom att det var svårt att komma fram var god och försök senare, PANIK jag ringde igen och de svarade.
Jag skrek att det brann hos grannen och ropa utt adressen i fullständig panik medens jag grät och tröstade Tom.
Jag hade fortfarande telefonen vid örat och pratade med kvinnan från räddningskänsten, hon försökte lugna mig men det gick inte för jag hade en sån stor panik att jag knappt hörde vad hon sa.
Carro ringde mig och fråga om det var något som hade hänt eftersom hon hade sett brandkåren och jag storgrät, hon förstod att det var något som hade hänt men fick ändå ur mig att säga att det var hos Tom och att han var i säkerhet.
Efter ca 5 min kanske kommer inte ihåg så kom då brandkåren och ambulansen och tog hand om branden och oss. Just när de kom kom chocken!
Jag kunde knappt stå.. hela kroppen skakade, jag kände mig svimfärdig, abulansen ville ta hand om mig men jag nästan skrek till dom att ta hand om Tom istället för han var viktigare ansåg jag, men de insisterade att ta hand om mig med, så jag fick en filt över mig och de fråga om jag hade andats in rök och jag sa nej.
De tog hand om Tom, de la han på en bår och åkte till Trelleborgssjukhus.
Efter en stud kom Carro och tröstade mig... Hon cykla tilloch med för att trösta mig...(älskar dig gumman tack för att du finns för mig)
Sen kom mamma och både jag och hon började gråta.. jag grät för chocken och mamma grät för det som hade hänt och att hon var stolt över mig.
Sen kom alla journalister och intervjua mig.
Branden blev kontrollerad ganska snabbt men de stannade ändå tills de var nåt sådär säkra på att den var släkt.
Så slutade mig Onsdag
Så här gick det till.
Jag stod i köket på baksidan av huset och mina 3 hundar Aijk, Trissa och Gangstern började plötsligt skälla hysteriskt. Klockan var då ca: 20.00
Jag gick för att kolla vad det var dom skällde för och såg att det var lågor i Toms vardagsrum och att Tom stod i dörren.
Jag sprang direkt ut och fick tag i Tom och bar över honom till min gårdsplan.
Jag satte han ner medans jag sprang in och hämtade telefonen och ringde 112, först sa dom att det var svårt att komma fram var god och försök senare, PANIK jag ringde igen och de svarade.
Jag skrek att det brann hos grannen och ropa utt adressen i fullständig panik medens jag grät och tröstade Tom.
Jag hade fortfarande telefonen vid örat och pratade med kvinnan från räddningskänsten, hon försökte lugna mig men det gick inte för jag hade en sån stor panik att jag knappt hörde vad hon sa.
Carro ringde mig och fråga om det var något som hade hänt eftersom hon hade sett brandkåren och jag storgrät, hon förstod att det var något som hade hänt men fick ändå ur mig att säga att det var hos Tom och att han var i säkerhet.
Efter ca 5 min kanske kommer inte ihåg så kom då brandkåren och ambulansen och tog hand om branden och oss. Just när de kom kom chocken!
Jag kunde knappt stå.. hela kroppen skakade, jag kände mig svimfärdig, abulansen ville ta hand om mig men jag nästan skrek till dom att ta hand om Tom istället för han var viktigare ansåg jag, men de insisterade att ta hand om mig med, så jag fick en filt över mig och de fråga om jag hade andats in rök och jag sa nej.
De tog hand om Tom, de la han på en bår och åkte till Trelleborgssjukhus.
Efter en stud kom Carro och tröstade mig... Hon cykla tilloch med för att trösta mig...(älskar dig gumman tack för att du finns för mig)
Sen kom mamma och både jag och hon började gråta.. jag grät för chocken och mamma grät för det som hade hänt och att hon var stolt över mig.
Sen kom alla journalister och intervjua mig.
Branden blev kontrollerad ganska snabbt men de stannade ändå tills de var nåt sådär säkra på att den var släkt.
Så slutade mig Onsdag
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/rosasmurf90/366049674/