January
Wednesday 10 March 2010 photo 1/1
|
Enligt min mamma så är jag ett social fall
eftersom att jag är så osäker på vad jag vill göra efter skolan.
Ni ska också veta att min kropp börjar långsamt ge upp.
Jag vill inte mer, vad ska jag kämpa för?
Ni måste hjälpa mig att hitta motivatonen innan jag ger upp helt,
vilket jag troligen gör snart om jag inte hittar hjälp.
Jag gråter dagarna långa och de enda jag kan tänka på
de är att jag misslyckas eftersom jag inte vet vad jag vill göra.
Jag undrar ibland varför just jag var tvungen att bli född,
hade varit så mycket lättare att inte finnas.
Detta är inga tomma ord, för jag menar fullt allvar.
Jag är absolut inte rädd för döden och tyvärr är den väldigt lockande ibland.
Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre, finns ingen motivation längre,
ingen vilja till att fortsätta eller till att ta mig upp ur sängen på morgonen.
Jag vet att jag inte är en favorit person någonstans, jag är aldrig på lektionerna och jag är ofta bara instängd på mitt rum hela dagarna och ibland flyr jag från lektionerna.
Jag ser mitt rum som en fristad, där kan jag få mina panik attacker utan att folk dömmer mig. Jag har alltid vara en utstött, jag passar aldrig riktigt in. Alla kan inte älska alla men dom flesta tycker inte om mig, så är de bara.
Jag vill att ni ska veta att jag VERKLIGEN försöker i skolan men mitt psyke börjar ge upp nu och därför har jag slutat kämpa. Jag älskar er som bryr sig om mig, tro inget annat men min kropp skriker bara nej nu för tiden och mitt psyke också.
Ni som har tagit er tid att läsa detta har lärt känna en liten del av mitt liv, dock bara en mycke liten del. Det är så mycket mer i mitt liv om varför jag mår som jag mår och allt annat.
Tack till er som bryr er om mig, jag älskar er <3
Comment the photo
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/sexorcism/447196341/
Visa toppen
Show footer