February
Monday 17 March 2008 photo 3/3
|
-Ledsen för förseningen gott folk. här kommer den nu- Med några sista stapplande steg lyckades han äntligen ta sig fram till den nedgångna villans tjocka ekdörr. Han andades tungt och höll ena armen över magen medans ljudet av regndropparnas smattrande mot villans fönster fyllde hans öron. -Kom igen, det är bara att öppna dörren, handtaget är precis där. Det enda du offrar är att du blir förödmjukad inför de andra- Den unge mannen bet ihop som för att klippa av sina egna tankar, greppade dörrens handtag och tryckte ner det. Med ett karaktäristiskt knarrande gled den upp och avslöjade en mörklagd hall med parkettgolv. Den var möblerad med uteslutande gamla, tunga ekmöbler. Gabriel andades lättat ut, de andra hade bestämt sig för att gå ut trots allt. Trodde han. Ur mörkret kom en blek gestalt, klädd i ett fotsida nattlinne som bar några små stänk av blodrött på kragen. Det var en lång och smal kvinna, på gränsen till benig, hennes ansikte var smalt och kindknotorna satt högt, ögonen var stora och mandelformade och munnen var liten. Hennes långfingrade hand slöt sig om Gabriels hals innan han riktigt hunnit uppfatta hennes rörelse och hon tryckte honom förvånansvärt lätt mot en vägg. Gabriels kyligt blå ögon mötte ett par rödsprängda, nötbruna ögon. Han bet ihop och tvingade fram ett självsäkert flin på läpparna innan han tog till orda: ”Jag ser att Grevinnan valde att stanna hemma inatt” Grevinnans stirrande blick rubbades inte en centimeter, hon blinkade aldrig den där kvinnan! ”Oh, sköre Gabriel, Ni ville inte dela min måltid. Kanske vill ni… bli den?”Hennes röst var sensuell men ändå skar den på något sätt i öronen. Gabriel kunde känna hur hon lätt tryckte sina läppar mot hans hals, han slöt ångestfyllt ögonen och beredde sig på ännu en natt av grevinnans övergrepp, en tortyr som bestod av njutning och smärta. Istället för detta fick han chock. Hans kind brände till som den endast kan göra när en riktigt hård och välplacerad örfil träffade den. Grevinnans stirrande blick fylldes av ursinne medans hon drog tillbaka handen för ännu ett slag. ”Någon annans lukt! Ni Doftar som någon annan! Hur kunde ni!?” Hennes röst stegrades likt en operasångerskas, medans hon lät flera örfilar träffa Gabriels kinder så fort att han inte kunde försvara sig och så hårt att han blev yr. Plötsligt slutade haglet av misshandel, rummet fylldes av en tjock tystnad medans Gabriel sakta vände upp ansiktet mot Grevinnan. En mycket lång och utmärglad gammal man hade lagt en vitbehandskad hand om Grevinnas ena handled, han hade tunna, grå mustascher men inget hår på hjässan, hans klädsel var den av en gammaldags, engelsk butler och ett litet leende var format av hans grå läppar. ”Madam, ni måste lugna er för att inte förstöra middagen, Solen är på väg upp och jag har redan iordninggjort ert sovkvarter ” hans torra röst tystnade och han vände en mild blick mot Gabriel. Med en lätt nick gav han tecken om att den unge mannen skulle skynda sig upp, Gabriel var inte sen att följa hans råd…
Annons
Comment the photo
LoLCatAngel
Mon 17 Mar 2008 10:11
”Oh, sköre Gabriel, Ni ville inte dela min måltid. Kanske vill ni… bli den?” *rysningar* XD
FY FAN VA DU E DUKTIG!! önska ja kunde va så duktig T__T <3
LOVE IT fortsätt!
FY FAN VA DU E DUKTIG!! önska ja kunde va så duktig T__T <3
LOVE IT fortsätt!
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/sabawoyomu/180618270/
Visa toppen
Show footer