~You can not kill whats not your creation~

Det lilla samhällets huvudgata var fullständigt tom förutom på en person. Gabriel. Han hade alltid älskat att ta promenader såhär sent om nätterna, det var kolmörkt, gatlyktorna var alla släckta så det enda ljuset att tala om kom från stjärnorna på den glasklara himlen och den stora fullcirklade månen som hängde där likt en vit apelsin. Gabriel tänkte alltid på apelsiner när han såg månen, han tänkte ofta på apelsiner eftersom han älskade dem. Han brukade få en påse med apelsiner varannan helg av sin mor.

"Hm... ibland tycker man att natten borde vara för.."
"Evigt?"

Gabriel stannade till och frös i alla sina rörelser, någon bakom honom!? Nu!? Det var omöjligt, gatan var helt tom och det låg knarrande snö på marken, ingen skulle kunnat smyga sig på honom nu.
Han bet ihop och svalde hårt, sakta vände han sig om med hela kroppen på absolut helspänn.

Bakom honom stod trots allt någon, det var en man, Kanske i tjugoårsåldern. Han var väldigt lång och hans kropp verkade vara i perfekt trim utefter vad Gabriel kunde se. Mannens hår var linblont och såg mycket lent ut, det var varsamt kammat och samlat i en hästsvans som sträckte sig ner till mannens korsrygg, hans ögon var intensivt gröna och blicken verkade sakta gräva sig in i Gabriels huvud. Mannens ansikte var smalt, med perfekt symmetriska anletsdrag och blekröda läppar, hans ögonfransar var långa och kolsvarta.

Gabriel hade aldrig varit särskilt vetande vad gäller kläder, men dessa kunde till och med han se, var antagligen dyrare än några kläder han sett förr. Det var en lång svart kappa med silverdetaljer och under denna en klarvit skjorta och ett par välskurna svarta kostymbyxor, skorna var lackade och putsade så att de nästan återspeglade stjärnljuset.

"Ve... Vem är ni herrn?" var allt Gabriel kunde få fram efter en lång stund.
Mannens släta läppar drogs till ett knappt synligt leende innan han graciöst bugade sig och svepte av sig hatten.
"Mitt namn är Siegfried, förbruka det varsamt" hans röst var melodisk, nästan klingande och han hade nästan ingen som helst brytning i sin tyska.
Med ett ryck upptäckte Gabriel att han en längre stund stått tomögd och lyssnat på efterklangerna av mannens röst. Han måste sett ut som en dum byfåne!

"O... Och vad menar ni med en evig natt herrn? "
Knappt hade han hunnit avsluta frågan innan han fann sig tryckt hårt mot en vägg, långa slanka fingrar slöts om hans hals och han stirrade skräckslaget rakt in i mannens gröna ögon.
"En evig natt, en evig natt att leva i. Du är i din ungdoms bästa år, du kommer aldrig att vara vackrare än såhär min pojke. Skulle det inte vara en välsignelse att för alltid kunna vandra såhär? Som en nattens oföränderliga barn?"

Mannens ord ekade i Gabriels öron, andedräkten som slog mot den unge mannens ansikte var varm, handen om hans hals var kall och helt slät. Sakta tryckte sig mannen närmare och Gabriel försökte desperat pressa sig närmare väggen. Vad skulle ha göra? Han ville inte dö här! Håll med honom bara, ja just det, då kanske han blir gladare.
"J... Ja... JA!"

Siegfried stannade upp, deras ansikten var så nära nu att deras andedräkter blandades och blev vit rök emellan dem. Med ett litet leende böjde han på nacken och gav Gabriel en lätt kyss i pannan, därefter sänkte han sakta ansiktet mot Gabriels hals.

Vad var det där!? Hans hörntänder.. så vass...
Gabriel skrek till men avbröts av en av Siegfrieds händer över munnen. Mannen hade bitit honom! Djupt i halsen och... och...blodet strömmade ut.
Desperat försökte den brunhårige pojken att kämpa emot, men styrkan rann ur honom så fort, alldeles för fort, han kunde höra sina egna hjärtslag, allt högre och högre ekade de, likt en enorm bastrumma. Men samtidigt verkade ett annat hjärta slå precis i otakt med hans eget, vad betydde det? Varför hände detta? Det spelade ingen roll, den känsla av värme och euforisk njutning som gick genom Gabriels kropp fick alla tankar att splittras som ett skepp mot en klippa, inget betydde något längre absolut inget, allt var som det skulle.
som det skulle...

ohohoho :'3.. lyckades jag bra den här veckan?