Monday 2 February 2009 photo 1/1
|
Jahaja, dagen har inte vart den bästa.
Dagen började med so redovisningen, fyfan, jag hatar att reovisa! >.<
Det gick inte särskilt bra men jag överlevde ju i alla fall.
Aja men sen vare engelska, och promenad me angelica och julia.
Sen vare HK, å med Angelica, Agnes och Matilda, va kan man göra annat än att skratta? :D
Vi gjorde ost och skink paj, inte nån höjdare direkt men man fick ju sig ett gott skratt! ;)
Sen vare å byta om å ut å rida, det var fortfarande väldigt ljust när jag hade kommit halvvägs runt åberget, så jag bestämde mig för att ta slingan och fortsätta runt.
Vek av in till skjutbane backen också såklart, å där gick det undan! ;D
Blakkur var ju så jävla bråkig, stegra om vart annat, så den turen slutade med högerhanden ur led! ^^ Men det var ändå kul. (:
Hela dagen hade jag lyckats förskjuta tankar jag helst vill slippa, men när jag kom hem och kunde andas ut kände jag hur känslorna kom krypande igen.
Ångest, ångest, ångest, vad ska jag göra?
Ville bara gå å lägga mig och slippa, men det var många timmar kvar till kväll.
Men sen pratade jag med Rebecka, å då kändes allt bättre, tack för att du finns där<3 :*
Jag känner mig jävligt lyckligt lottad som har så många som ställer upp för mig när jag behöver det, det betyder<33
Kram<33
Dagen började med so redovisningen, fyfan, jag hatar att reovisa! >.<
Det gick inte särskilt bra men jag överlevde ju i alla fall.
Aja men sen vare engelska, och promenad me angelica och julia.
Sen vare HK, å med Angelica, Agnes och Matilda, va kan man göra annat än att skratta? :D
Vi gjorde ost och skink paj, inte nån höjdare direkt men man fick ju sig ett gott skratt! ;)
Sen vare å byta om å ut å rida, det var fortfarande väldigt ljust när jag hade kommit halvvägs runt åberget, så jag bestämde mig för att ta slingan och fortsätta runt.
Vek av in till skjutbane backen också såklart, å där gick det undan! ;D
Blakkur var ju så jävla bråkig, stegra om vart annat, så den turen slutade med högerhanden ur led! ^^ Men det var ändå kul. (:
Hela dagen hade jag lyckats förskjuta tankar jag helst vill slippa, men när jag kom hem och kunde andas ut kände jag hur känslorna kom krypande igen.
Ångest, ångest, ångest, vad ska jag göra?
Ville bara gå å lägga mig och slippa, men det var många timmar kvar till kväll.
Men sen pratade jag med Rebecka, å då kändes allt bättre, tack för att du finns där<3 :*
Jag känner mig jävligt lyckligt lottad som har så många som ställer upp för mig när jag behöver det, det betyder<33
Kram<33
Comment the photo
prata? <3
Naa, jag vill bara fundera just nu.
Men tack för att du finns där för mig<3 ;*
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/sabiinaw/327049709/