Mamma snälla sluta gråta, Jag kan inte stå ut med ljudet, din smärta är smärtfull och den dränker mig i tårar. Jag hör glas krossas när jag sitter i min säng jag ber till gud och säger att du inte menade doom ord du sa.
Ni bråkar om pengar, om mig och min bror och det jag kom hem till, det är mitt skydd för det är inte lätt att växa upp i andra världskriget då man aldrig vet vad kärlek skulle kunna vara, du förstår, jag vill inte att kärlek ska förstöra mig som den har gjort med min familj.
Jag vi reda ut det här? Kan vi bli en familj?Jag lovar att jag ska bli bättre, mamma jag gör vad som helst!
Pappa sluta skrik jag står inte ut med ljudet, få mamma att sluta gråta för jag behöver eran närhet, mamma hon älskar dig, spelar ingen roll vad hon säger så gör hon det, jag vet att hon kan såra dig men kom ihåg jag älskar dig också!
Jag springer iväg idag, springer från oljudet, springer iväg. Jag vill inte tillbaka till det stället men jag har inget val, inget alls.
I vårat familjeporträtt, ser vi ganska lyckliga ut så låt oss låtsas, låt oss låtsas att det kommer naturligt, för jag vill inte splittra på helgerna, jag vill inte ha två adresser, och jag vill inte ha halv syskon iallafall och jag vill inte att min mamma ska byta hennes efternamn...
Vi ska vara snällare, jag ska bli bättre, och jag ska säga det till min bror, jag ska inte spilla mer mjölk på bordet, jag ska göra allting rätt och vara din lilla flicka föralltid och jag ska gå och sova på kvällen... jag gör vad som helst. Kan vi reda ut det här?

När skrev du detta? Måste varit länge sen?