February
Friday 22 August 2008 photo 1/1
|
Om du försvinner fammo, vems axel ska jag då gråta mot?
Var till farmor idag. Även fast hon är gammelfarmor så kommer hon alltid att vara Min älskade fammo <3
Det gjorde ont som fan att vara dit, det var hemskt att se hur ont du hade.
Ditt gulliga lilla ansikte har förändrats. Ögonen som alltid förr log så mycket har nu blivit sorgsna. Munnen som alltid ler den ler fortfarande men bara för att du vill dölja din smärta för mig. Du vill inte att jag ska veta att du har ont.
Och lilla fammo du har blivit så mager, det finns nästan ingenting kvar av dig längre.
Jag ser hur du sakta försvinner ifrån mig, jag är så rädd att du snart försvinner helt.
Om jag bara kunde göra någonting för att få dig att bli frisk igen så vet du att jag skulle göra det. Men det finns ingenting jag kan göra, mer än att sitta här och glädja mig åt den tiden du har kvar. Jag känner mig så hjälplös, jag kan inte hjälpa dig.
När jag tänker på tiden som kommer efter att du lämnar mig, så gör jag ingenting annat än gråter. Jag tvivlar på att jag skulle klara mig utan dig och dina visdomsord.
Jag klarar mig inte utan dig.
Du får inte lämna mig, du måste lova mig att fortsätta kämpa på.
Jag har alltid så dåligt samvete för att jag så sällan är och hälsar på dig. Men jag klarar helt enkelt inte av att vara till dig oftare, det gör för ont.
Men du ska veta att även de dagar jag inte är till dig så tänker jag på dig hela tiden.
Förlåt mig fammo. Jag ska försöka vara till dig oftare. Jag vet att det kommer en tid då vi alla måste lämna världen, men jag behöver dig fammo. Du måste finnas kvar länge länge till. Jag älskar dig
Jag vet, jag är fjantig, men ni vet inte hur nära fammo står mig.
Var till farmor idag. Även fast hon är gammelfarmor så kommer hon alltid att vara Min älskade fammo <3
Det gjorde ont som fan att vara dit, det var hemskt att se hur ont du hade.
Ditt gulliga lilla ansikte har förändrats. Ögonen som alltid förr log så mycket har nu blivit sorgsna. Munnen som alltid ler den ler fortfarande men bara för att du vill dölja din smärta för mig. Du vill inte att jag ska veta att du har ont.
Och lilla fammo du har blivit så mager, det finns nästan ingenting kvar av dig längre.
Jag ser hur du sakta försvinner ifrån mig, jag är så rädd att du snart försvinner helt.
Om jag bara kunde göra någonting för att få dig att bli frisk igen så vet du att jag skulle göra det. Men det finns ingenting jag kan göra, mer än att sitta här och glädja mig åt den tiden du har kvar. Jag känner mig så hjälplös, jag kan inte hjälpa dig.
När jag tänker på tiden som kommer efter att du lämnar mig, så gör jag ingenting annat än gråter. Jag tvivlar på att jag skulle klara mig utan dig och dina visdomsord.
Jag klarar mig inte utan dig.
Du får inte lämna mig, du måste lova mig att fortsätta kämpa på.
Jag har alltid så dåligt samvete för att jag så sällan är och hälsar på dig. Men jag klarar helt enkelt inte av att vara till dig oftare, det gör för ont.
Men du ska veta att även de dagar jag inte är till dig så tänker jag på dig hela tiden.
Förlåt mig fammo. Jag ska försöka vara till dig oftare. Jag vet att det kommer en tid då vi alla måste lämna världen, men jag behöver dig fammo. Du måste finnas kvar länge länge till. Jag älskar dig
Jag vet, jag är fjantig, men ni vet inte hur nära fammo står mig.
Comment the photo
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/sannakatariina/256887086/
Visa toppen
Show footer