February
Wednesday 10 December 2008 photo 2/5
|
Känner du som jag är du rädd för att va ensam, timmarna på natten är den värsta kännslan, du finner ingen ro bland dina egna tankar du lyssnar på hjärtat och önskar att de bankar,
jag bygger upp en klagomur och tar emot all skit muren rasar om igen jag är inte stabil. livslågan slocknade och de va förjäves, har lärt mig en sak man ska akta sig för kärlek, natten väntar ljustet slockar allting blir tyst, jag tänker tillbaks på varje person som ja kysst, lägger mig ner musik blir som bönen under täcket är jag livrädd för döden, drömmer mardrömmar vaknar om igen detta är ingen dröm de kallas verkligheten.
kännslor fylld av tårar trillar lätt ner för min kind tre ord till viskas i en vind. bär på mitt hjärta svart och tungt som en sten, jag kan inte le utan att vara falsk längre, min kropp ger vika och ja mår sämre och sämre, tvivlar mer och mer om ja kan klara det här lever varje dag bland tårar och missär. jag ångrar de ja gjort alla gånger som ja sårat er hoppas ni förlåter hoppas att gud ser. när natten släcker ner alla lampor på mitt rum så släcker den min låga för livet en stund.
som som stöttar mig känner sig svikna ibland hoppas ni förlåter och inte bryter vårat band. åter igen har ja hittat min kärlek lämna mig aldrig ja behöver din närhet.
ni andra kan sluta låssas jag vet vem jag är flickan som har ständiga besvär. svagare för varje dag sorg i varje andetag. du kan slå mig hårt jag känner inget endå det gör ont att inse hur dåligt livet kan gå, ska SLUTA MED DROGER vakna upp är mycket värre behöver inget som rakblad mitt hjärta har dom största ärren,
Hoppas du vill stanna kvar å vara min vän min största fobi den kallas ensamheten
jag bygger upp en klagomur och tar emot all skit muren rasar om igen jag är inte stabil. livslågan slocknade och de va förjäves, har lärt mig en sak man ska akta sig för kärlek, natten väntar ljustet slockar allting blir tyst, jag tänker tillbaks på varje person som ja kysst, lägger mig ner musik blir som bönen under täcket är jag livrädd för döden, drömmer mardrömmar vaknar om igen detta är ingen dröm de kallas verkligheten.
kännslor fylld av tårar trillar lätt ner för min kind tre ord till viskas i en vind. bär på mitt hjärta svart och tungt som en sten, jag kan inte le utan att vara falsk längre, min kropp ger vika och ja mår sämre och sämre, tvivlar mer och mer om ja kan klara det här lever varje dag bland tårar och missär. jag ångrar de ja gjort alla gånger som ja sårat er hoppas ni förlåter hoppas att gud ser. när natten släcker ner alla lampor på mitt rum så släcker den min låga för livet en stund.
som som stöttar mig känner sig svikna ibland hoppas ni förlåter och inte bryter vårat band. åter igen har ja hittat min kärlek lämna mig aldrig ja behöver din närhet.
ni andra kan sluta låssas jag vet vem jag är flickan som har ständiga besvär. svagare för varje dag sorg i varje andetag. du kan slå mig hårt jag känner inget endå det gör ont att inse hur dåligt livet kan gå, ska SLUTA MED DROGER vakna upp är mycket värre behöver inget som rakblad mitt hjärta har dom största ärren,
Hoppas du vill stanna kvar å vara min vän min största fobi den kallas ensamheten
Comment the photo
17 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/sara--1/304967400/
Visa toppen
Show footer