Visst är det märkligt vad en stöter på i sina litterära utflykter, ibland? Innan jag kommer att bli klar med mitt litterära projekt kommer jag att ha tvingats ut på många, många, Många fler utflykter. Inte bara kring hissandets sociologi, utan genom Joyce, Gibson, Sterling - Bauman, Nietzsche, Genette. Många utflykter, de flesta mindre självklara än andra.

Mitt litterära projekt, ja. För att ens komma igång med att definiera det måste jag särskilja det från mitt livsprojekt i övrigt - från projektet att leva över huvud taget. Ge det en form som skiljer sig från den berättelse som är den inre monologen i och för mitt liv. Målet är att göra den till en berättelse, inte till min berättelse. Skillnaden är subtil, men viktig.

Våra livsprojekt har formen av en narrativ kontext. Dvs, de ser likadana ut som berättelsen i en bok. De börjar någonstans, pågår, och vi är just uppe i berättandet av den. Bokstavligen. Livet är en berättelse, och denna berättelse ger mening åt vad vi gör, vilka vi är och varför vi finns. Någonstans mellan raderna finns tanken om någon slags slut, men vi har inte riktigt kommit dit än; vi är på väg, en metafysisk sida i taget.

Visst är det märkligt vad en stöter på i sina litterära utflykter?

Annons

The photo has no tags

October 2010