Aldrig förut har det vart så tyst på H&M som då. Den lilla flickan åkte nedför rulltrappan med mörka och oroliga ögon uppåt. Mamman med barnvagnen och den sovande lillebrodern kom strax där bakom. Kvinnan hade svårt att få balans i trappan. Ena handen höll hon i räcket och den andra krampaktigt om vagnen. Från ovanvåningen vågade jag inte andas. Hon balanserade upp barnvagnen och jag åkte efter; lättad. Nu var hon, dottern och babyn nere. Inte ett ljud hördes. Vagnen hade åkt på tvären och fastnat precis i slutet. Kvinnan var fastklämd mellan vagnen och räcket. Trappan rullade vidare. Jag närmade mig den knäpptysta paniken. Vagnen höll på att välta. Stoppknappen fanns ironiskt nog just bredvid oss, men ingen kunde nå den för barnvagnen. Tillslut lyckades vagnen rätas upp och kvinnan och barnet kom oskadda ur rulltrappan. Vi kunde se att en trasig del av trappan fastnat i barnvagnen. Det lille spädbarnet sov vidare.

Ask
Vi har en Ask, den är minst hundra år, den blir bara högre ju mer tiden går
och jag har en gunga på lägsta grenen
där sitter jag ofta och dinglar med benen.

obehagligt! vilken tur att det gick bra, tänk annars...