Vad bör man göra för att få känna?

Vad bör man göra för att veta vad man vill för stunden?

Vad gör man för att få tillbaka motivation man aldrig haft?

Hur kan det vara så svårt att för en gångs skull veta en sak man vill, och kunna kämpa för det. Hur kan man vara så utan motivation, att man inte ens lyckas göra så enkla saker som att söka ett jobb, så enkla saker som att gå upp till SYO på fjärde våningen, så enkla saker som att uppsöka en kurator?

Hur förklarar man för människor att man inte har något motivation, och inte bara för stunden, utan alltid. Att man inte vet vad som gör en glad, att man inte vet vad man vill, att man inte känner, att man inte orkar.

Hur förklarar man att man bara existerar?

Hur gör man för att börja leva också?

Har du känt dig nedstämd under lång tid?

Är du ofta omotiverat trött?

Känner du obehag när du måste tala inför människor eller börjar du stamma när du blir tilltalad?

Har du svårt för att somna in på kvällen och vaknar du tidigt på morgonen utan att kunna somna

     om?

Störs du lätt av (o)ljud?

Har du svårt för att koncentrera dig?

Har du ofta hopplöshetskänslor?

Blir du lätt irriterad för småsaker?

Är du ofta spänd i kroppen?

Det är en depressiv sjukdom som få känner till, vid sidan om den egentliga depressionen. Livet är för det mesta grått och trist. Man blir med tiden så van vid tungsinnet att man till slut tror att livet är sådant. Tungsinnet avlöses av kortare perioder av bättre humör, men dessa blir aldrig långvariga. Ångesten och nedstämdheten kommer alltid tillbaka. Skolan, arbetet eller föreningslivet upplevs ofta som ett krav utan glädje.

Dystymi uppvisar stora likheter med depression, men skillnader finns. Man kan beskriva sjukdomen som en "utspädd depression". Den blir sällan lika djup och förlamande som en egentlig depression, men desto mer långvarig.

Dystymi heter också kronisk depression och som namnet antyder har man sjukdomen under lång tid. Dystymiker kan få så kallad dubbel depression, det vill säga depression och dystymi samtidigt. Då går det inte att skilja dystymi från egentlig depression.

Dystymi ger i sin tur andra besvär. Ofta har man besvär av social fobi. Att vistas bland folk kan upplevas besvärligt. Det är också vanligt med diverse psykosomatiska besvär som magont eller huvudvärk. Till skillnad från en egentlig depression kan stämningsläget höjas om något roligt eller engagerande händer.

Denna dystra beskrivning till trots är prognosen god att du kan bli relativt besvärsfri om du söker professionell hjälp. De vanligaste behandlingarna är psykologsamtal och antidepressiva läkemedel.



http://www.enigma.se/dystymi/