January
![Del 2 i bakrunds historian (:
( längre än den förra x] )
Ryhan tog Amber runt midjan, Lutade henne försiktigt bakåt & kysste henne. Amber njöt av känslan. Det var bäst det för nästa sekund drogs Amber tillbaka av Ofeliá. ATt stå och kyssa en bondpojke. Främmande bond pojke sådär, " Mamma han är rik & vi älskar varandra, Vi har varit ute några gånger " Sa Amberw till hennes mamma, " Rik? Träffats? HAR DU RYMT?" Skrev Ofeliá till Amber.Ofeliá stannade vagnen och kastade ut Amber ( bokstavligen) " Kom tillbaka när du lärt dig hyfs" sa Ofeliá och pkte iväg. Amber lyfte upp klänningen och kollade eter sår på benen, På Högra benet var det ingeting, Men på vänsta, det var blod över nästan hela benet, Amber försökte gå men lyckades inte, Hon hittade en pinne som hon använda som krycka, Efter halva vägen hade hon förlorat mycket blod, och var väldigt yr, Hon lyckades ta sig till ett träd och satte sig och vilade. Hon skulle alldrig kunna komma hem.Hon kom och tänkta på det mycket tjocka hårbandet hon hadde upknuten i en rosett. Hon tog av det och knöt runt knäet, Hon fortsatte gå , efter några minuter hade hon kommit till torget, " Nu är det bara lite kvar" tänkte Amber. Hon tog ett steg till, men helt plötsligt var allt svart, Hon minndes att hon rammlade ihop mitt på gatan och någon skrek "prinnsessan! Hjälp henne! " Sen blev allt svart. När hon vaknade upp igen var hon inte på torget, hon var i ett hus, väggarna höll på att rasa, Och Amber satt i en soffa, eller det var mer skräp än Soffa. Hon kollade sig runt och såg att det fanns ett till rum , hon skulle resa sig upp men kännde en fruktansvärd känsla i benet så hon låg kvar. " Hallå? Någon? Vart är jag ? " Frågade Amber föriktig, " Hejsan, Jag heter Trampa och du är hos mig" Sa en röst från det andra rummet. Efter några minuter kom Trampa in i rummet. Hon vara tio år gammal med såg inte ut som hon var det. Trampa hade med sig en liten bricka med vatten och lite lite mat till Amber. " Tack " Sa Amber och började äta. " Jag är ledsen, jag har inte så mycket mat här hemma, inga pengar" Sa Trampa lite ledsammt. "Oh, okej, Här! " Sa Amber och gav henne någr guldmynt, " Oh, tack tack tack snälla prinsessa av Ambethia" Sa Trampa och neg. " Oh snälla du, du behöver inte kalla mig det, säg bara Amber Tack " Sa Amber och lyckades ställ sig upp. " Ska vi gå och handla? " Sa Trampa försiktigt. " Okej kom då" Sa Amber och tog henne i handen. Dom gick till torger son inte var så långt bort och hawndlade grönsaker , lite fisk och lite småsaker. "Oh, Jag är så glad att jag lyckades få in dig i mitt hus, annars hade inte jag fått all maten" Sa Trampa och skuttade lite. " Jag är glad att jag lever" Sa Amber och skrrattade till lite. " Kom vi måste ta hem maten nu" sa Amber och öppnade dörren åta Trampa. " Jag lagar maten" Sa Amber och ställde sig i köket och gjorde maten. Efter en timma ungefär var maten klar. " Mm... Det luktar gott," Sa Trampa och gick in i köket. Hon hitttade Amber vid bordet, " Kom , ät du" Sa Amber och Trampa satte sig ner. ~Efter några dagar~ " Jag måste gå, det är för vårat bästa" SA Amber till Trampa. " Oroa dig inte, jag ger dig pengar](http://cdn08.dayviews.com/81/_u2/_u9/_u4/_u5/_u5/_u2/u2945523/70290_1281429359.jpg)
Sunday 12 September 2010 photo 4/7
|
Del 4
Ambers bakrundshistoria |
Ryhan berättar...
När vi hadde blivit ett blodpar, så sat vi mittemot varandra med träder åt vårans sida, Det var en halvmeter emmelan ungefär. Det var völdigt tyst. aan hörde bara hur fiskarna i dammen dp och då hoppade upp och tog en och en annan mygga. Jag och Amber. Åh, jag älskade henne så mycket. Jag kommer alldrig släppa henne. När jag äntligen har henne, Vi satt ne halmeter från varandra ungefär. Amber flyttade närmare. Tre Decimeter var det mellan oss. Hon flyttade närmare. Två decimeter. Alldrig har det kännts att vara så långt. vi flyttade närmare samtidigt. Nu satt vi framför varandra. Jag kunde känna henne andas mot min axel. Hon var kall. Jag lyfte upp hennes vackra ansikte. Hon var kall. Jag la mig ner på marken under det blommande äppleträdet. Hon gjorde likadant. Vi låg brevid varandra. Hand i hand. Jag tog henne närmare och kysste henne, Hennes läppar var kalla, och mjuka. Jag kramade om henne sammtidigt. Jag minns det så tydligt. Hur kan jag glömma? Vi låg där och hade det så härligt. Vi hadei nte pratat på en lång stund, ord behövdes inte. Jag minns det. Jag hörde ett konstigt ljud, ingen hadde hört det förut. Jag avslutade kyssen och satte mig upp. Amber satte sig brevid mig. Hon tog min hand och viskade försiktigt i mitt öra, " Jag är rädd Ryhan..." Hon skakade mer än någonsin. Vad skulle hända? Vad var det som lät? " Jag är med rädd..." Viskade jag tillaka till Amber. Plötsligt slutade ljudet. Den hadde stannat. " Amber, Vi kanske alldrig kommer tillbaka till varandra, men du vet att jag älskar dig. Okej? Jag kommer alldrig glömma dig. Spring så fort du kan till skogen okej ? " Viskade jag till Amber och böjrade springa tillsammans med henne. Vi sprang och sprang, men ljudet var lika högt, om inte högre. När vi hade blivit av med ljudet, stannade vi och vilade på en sten. Mina ben hade alldrig varit så trötta. " Amber, Vi kommer överleva " Sa jag till henne. " Vad jagade oss? Jag är rädd. Jag vill inte förlora dig! " Sa Amber som om hon itne hade hört mig. " Amber, Jag vet inte, Jag älskar dig mer än något annat. Vi ska överleva " Sa jag som om det var bestämmt. Jag kollade efter ljudet. " Aaah! Ryhan! Den har mitt ben,, Ryhan, jag vill inte dö! " Skrek Amber. Jag vände genast blicken mot henne och såg en maskin fårn marken, det var en stor metal klo som tog Ambers ben. " Amber... JAg vill inte förlora dig igen! " Skrek jag och tog hennes hand. " Ryhan, mitt ben, det går av. Jag vill itne dö, Snälla Ryhan! " Sa amber med en sådan skräck i rösten att jag inte vågade svara. Plötsligt kom en kraft och tog i . Jag kunde inte hålla i Amber mer. Jag kunde inte. " Ryhaaaaaan! " Höre jag Amber skrika. " Amber, Vi ses igen! Jag lovar! " Skrek jag, " Jag lovar..." Viskade jag för mig själv. Jag satt på stenen och grät. Jag hade förlrat henne.
Amber Angel Fortune.
Vi skulle alldrig ses igen..
Slut ~
Vad tycker ni ? :D
Kritisera :D
( OFC kommer del 5 med :D Men då är det Amber som berättar om när hon hade åkt ner )
Annons
Comment the photo
2 comments on this photo
Visa toppen
Show footer