Tuesday 30 September 2008 photo 4/4
|
Tuesday 30 September 2008 photo 4/4
|
Det var en gång en prins som bodde i ett land långt borta. När hans fader dog så var prinsen fortfarande ung och tyckte sig behöva en rådgivare som kunde stödja eller se över hans beslut. Prinsen kröntes och berättade för hans folk att det var en rådgivare han behövde och snart så var kön lång utanför konungens port.
Kloka och livserfarna äldre män och kvinnor med höga utbildningar fick en efter en gå på en anställningsintervju för att visa vad de hade att erbjuda.
Många många sökande kom och gick men sen kom en yngling in i slottet.
"Vad gör den här unga dåren här att göra?" tänkte kungen men beslöt sig för att ge pojken en chans.
-Jaha vad har du för utbidning? frågade kungen
-Ingen som helst ! svarade ynglingen.
-Och ingen livserfarenhet heller kan jag då tro, sa kungen. Men säg mig, vad gör du då här?
-Jag kan erbjuda en enastående tjänst! Vad du än gör för eller mot ditt land så kommer jag alltid stå på din sida. Bra som dåliga beslut kommer jag berömma med : Bra gjort majestät! Bra gjort!
Och kungen sade:
-Även om jag bränner alla åkrar och låter alla permanenta håret för att kunna diskriminera alla rakhåriga? Eller om jag får alla företag att gå i konkurs och skyller på krymplingarna i slummen?
-Även då, sa ynglingen.
Konungen var fundersam men tänkte att det skulle ju ändå vara skönt att ha en sån kompanjon så han anställde pojken.
Månaderna gick och vad än kungen gjorde så fick han beröm från hans rådgivare. Kungen gjorde både bra och dåliga saker men fick alltid samma beröm från pojken:
-Bra gjort majestät! Bra gjort!
Men en dag gick det för långt.En eftermiddag innan kungen skulle ut och jaga så satt han och hans rådgivare och åt en underbart god middag. Plötsligt så slant kungen med den vassa köttkniven och skar av sig tummen. Slottskatten hoppade kvickt fram och åt upp den amputerade kroppsdelen i ett naffs!
-Bra gjort majestät! Bra gjort! sa ynglingen.
Kungen blev rasande och sa att nu är det nog! det kan ju för fan inte vara bra att skära av sig tummen! Rådgivaren blev skickad direkt ner i källaren med alla tortyrredskap som väntade på att testas.
Kungen lät sig inte slås ned av en sådan händelse utan åkte ut på sin jakt i alla fall. När han varit ute ett tag utan något byte i sikte så kom det ett stort trott som slog honom medvetslös. När han vaknade upp igen så befann han sig mitt i trollens näste. Trollen tyckte inte att det var mödan värt att koka ett sånt litet köttstycke så istället ville de stoppa upp honom som en prydnad ovanför öppna spisen. Men så blev det inte, ty en krympling utan tumme kunde man inte ha som en prydnad inte. Därför fick han gå.
Kungen sprang hem till slottet i all hast och skrek till torterarna att ideligen sluta tortera den stackars mannen.
-Förlåt förlåt! sade konungen med vämjan i rösten. Hur ska du någonsin kunna förlåta mig! Nu är då nära döden på grund av att jag inte lyssnade på ditt goda beröm.
-Nej nej, det var bara gott majestät! Bra gjort!
-Men hur kan du säga något så dumt! utbrast kungen.
-Jo, om du inte hade satt mig att torteras så skulle jag ha följt med dig ut för att jaga. Då hade troligen jag suttit där som prydnad ovanför spisen!
Det onda för alltid med sig något gott