Sången dom tillängnade Valstad

Står i lagårn' fem på måran, korna råmar å allihop ska mjölkas.Trött som fan men jag sjunger min refräng, sången av en nödställd sången aven dräng.

Mjökebil ta mej me, till den plats där människor bor
Här är öde allt för öde mjölkebil ta mej med.

Stora stövlar fristadskläder, löjlig smäck som gör reklam för foder.
Sån är stajlen när man är en dräng å byxera har bötter och Gällivare häng.
Mjökebil ta mej me, till den plats där människor bor
Här är öde allt för öde mjölkebil ta mej med.

Vart än jag tittar så är det grönt å grejer. På ängen går en flicka med en klänning som är vit, men här går jag bland sviname mi grep å svänger hit och dit jag mockar skit mockar skit.

Mjökebil ta mej me, till den plats där människor bor
Här är öde allt för öde mjölkebil ta mej med.

Tänk å va i den stora staden få andas avgaser å se på alla töser.
Glida runt på en aveny så fin i min nya svid av gallgrön gabardin.
Mjökebil ta mej me, till den plats där människor bor
Här är öde allt för öde mjölkebil ta mej med.
Mjökebil ta mej me, till den plats där människor bor
Här är öde allt för öde mjölkebil ta mej med.
Så mjölkebil ta mej med.

haha.. joviesst!