Jag grät varje kväll..

va med mamma till sjukhuset då hon opererades.. kunde inte riktigt acceptera det förrän de va dags.. Dagarna innan va tuffa, koncentration på skolan va la sådär.. kvällarna innan jag somna va sämre.. när hon pratade om det höll jag mej borta, försökte hålla inne tårarna så gott de gick.. hon frågade om vi var oroliga; min bror svarade: inte så värst, jag höll med.. med det var verkligen inte sant. jag var livrädd att jag skulle mista henne! jag hade så svårt att prata om det.. fick bara tårar å ville vara ensam.. ville lämna allt å återkomma när det var över. var så himla rädd! tog vara på varje sekund med henne<3 jag tänkte ett fortsatt liv utan henne.. det gick inte, det fanns inte! hon betyder bara för mycket för mej! även om jag inte berättar det så ofta, men hon vet, å jag vet, vi vet. det är huvudsaken!

<3 jag älskar dej mamma! <3 jag trodde aldrig det skulle gå över, ens lite.. men du finns alltid hos mej.. <3

Annons

The photo has no tags

Camera FinePixS2Pro

Focal length 18 mm

Aperture f/11.0

Shutter 1/500 s

ISO 200

Date

January 2014