Sunday 18 January 2009 photo 1/4
![]() ![]() ![]() |
ibland känns det som att det aldrig kommer sluta göra så förbannad ont.
När jag säger att det är tomt inom mig så menar jag verkligen tomt, som en sjö utan vatten, som en tank utan bensin, som ögon utan glädje, som ett hjärta utan blod.
15 år fanns du vid min sida, du lärde mig allt jag kan, vi utvecklades tillsammans. I mer än halva mitt liv kunda jag känna glädjen och lyckan, Nu, nu är det bara tomt, har ett rum i mitt hjärta som är fyllt med minnen, så många minnen och så många bilder har jag på min näthinna, men jag vågar sällan mig in där. Det gör så ont, ont att veta att jag aldrig mer kommer sitta på din rygg, aldrig mer pussa på din mule och du mular tillbaka, aldrig mer borsta dig, aldrig mer känna en trygghet som bara fanns hos dig.
Aldrig mer känns glädjen som bara du kunde ge mig
4 sep var din sista dag, du gick lös hemma på gården medans jag och diana försökte fånga varje ögonblick på bild, du smaskade massor med äpplen och lät oss klänga som vi ville på dig, som vanligt - världens bästa gentleman!
Det onda försvinner aldrig, men man lär sig leva med det
När jag säger att det är tomt inom mig så menar jag verkligen tomt, som en sjö utan vatten, som en tank utan bensin, som ögon utan glädje, som ett hjärta utan blod.
15 år fanns du vid min sida, du lärde mig allt jag kan, vi utvecklades tillsammans. I mer än halva mitt liv kunda jag känna glädjen och lyckan, Nu, nu är det bara tomt, har ett rum i mitt hjärta som är fyllt med minnen, så många minnen och så många bilder har jag på min näthinna, men jag vågar sällan mig in där. Det gör så ont, ont att veta att jag aldrig mer kommer sitta på din rygg, aldrig mer pussa på din mule och du mular tillbaka, aldrig mer borsta dig, aldrig mer känna en trygghet som bara fanns hos dig.
Aldrig mer känns glädjen som bara du kunde ge mig
4 sep var din sista dag, du gick lös hemma på gården medans jag och diana försökte fånga varje ögonblick på bild, du smaskade massor med äpplen och lät oss klänga som vi ville på dig, som vanligt - världens bästa gentleman!
Det onda försvinner aldrig, men man lär sig leva med det