February
Monday 7 September 2009 photo 2/2
|
S.
"Haha jag sveriges mest okunniga angående hästar vet att den där grabben han är speciell. Och till och med jag ser att han är fin och jag vet knappt vad som är fram o bak på en såndär maskin. Men vacker det är han och ännu vackrare med Sofia på ryggen!" - William.
Vad några ord kan värma, tack så hemskt mycket! ja 13 månader har dett gått nu och ja visst har gått vidare men ibland smyger tårarna sig på i alla fall och det bästa jag vet är att ligga med delar av hans svans i famnen och känna lukten av honom. Och jag kommer ihåg hur jag o pappa satt i skara på hästsjukhuset förvirrade & bara väntade. Jag satt med hans grimma i famnen och tittade på alla blommor från människor som förlorat sin hästar, tack kort till veterinärena. Att läsa dem fick mig att känna mig illa till mods och jag kollade säkert på pappa tusen gånger för att han skulle säga det är ingen fara ska du se. Någonstans kände jag ändå ett hopp att det kunde ju inte vara så illa eftersom ingen visste något om det. Men ja tror att både jag o Pappa förstod när klinik chefen kommer och frågar om vi fått se några bilder och ber oss följa med in på hans kontor.
Jag förstod redan då att de var kört, jag förstod på hästskötarna & veterinärernas blickar att det är kört. Jag är bara så evigt tacksam att jag fick mina år med honom. En häst på miljonen, tack någon för presenten.
Annons
Visa toppen
Show footer