February
Tuesday 24 February 2009 photo 2/3
|
Vad säger man till den man tycker om? Hur vet man att hon oxå gillar en? Och vad ska jag göra för att våga ta steget till att veta det? borde man fråga det så här? jag kanske bara gör något korkat jjust nu? säg till mig om någon tycker det, men även om någon tycker det så är detta det enda sättet jag kan känna att jag gör ett försök, även om jag aldrig säger vem jag pratar om så kanske hon vet vem jag menar, några vet ändå redan vem jag pratar om och det stör mig en aning... men tanken med att jag sagt det till dem var lite den att de skulle stötta mig, men jag ser inte att det gett något utslag :(
så hur jag än gör så gör jag på något sätt fel, den enda tjej jag någonsin älskat dumpade jag för att jag blev nyfiken på om givningen, jag kan säga att vi kanske ändå inte varit ihop längre men det kanske kunde slutat på ett bättre sätt... den jag intresserade mig för krossade allt vad känslor heter, jag blev bara ett tomt vrak efter det, en som inte vågar något alls, jag blev med andra ord en feg liten räka...
Fram tills för ca en månad sen så kände jag fortfarade såren efter det plågsamma perioden, allt började komma på plats, fast då blev skolan ett äkta helvete där de jag trott var mina kompisar började säga trackande ord och fraser, och som läget var så gick vart enda ord rakt in, jag höll masken i början men den brast tillslut då det blev mer och mer personligt de dom sa. så idag är jag nära den punkt jag var i höstas, kommer de inte sluta kommer jag nog inte orka med skolan på något sätt. sen kan man ju nämna projektet i skolan, jag gör 70-90% av arbetet en annan gör 10-20% och den sista i princip inget alls, detta kräver på tock för mkt av mig och om inte den tredje i gruppen gör något kommer jag inte orka driva vårat arbete framåt... jag kanske tom kommer hoppa av skolan i ren protest och psykisk kolaps, jag hoppas inte att detta är vad ni vill för då är det synd om erat förstånd, för då fattar jag inte hur ni ska kunna klara av ett riktigt jobb där arbetskamraterna behöver kunna lita på er till 110% dagligen, antar inte ni tänker på detta men skolan är en förberedelse inför ditt liv och framtid.
så hur jag än gör så gör jag på något sätt fel, den enda tjej jag någonsin älskat dumpade jag för att jag blev nyfiken på om givningen, jag kan säga att vi kanske ändå inte varit ihop längre men det kanske kunde slutat på ett bättre sätt... den jag intresserade mig för krossade allt vad känslor heter, jag blev bara ett tomt vrak efter det, en som inte vågar något alls, jag blev med andra ord en feg liten räka...
Fram tills för ca en månad sen så kände jag fortfarade såren efter det plågsamma perioden, allt började komma på plats, fast då blev skolan ett äkta helvete där de jag trott var mina kompisar började säga trackande ord och fraser, och som läget var så gick vart enda ord rakt in, jag höll masken i början men den brast tillslut då det blev mer och mer personligt de dom sa. så idag är jag nära den punkt jag var i höstas, kommer de inte sluta kommer jag nog inte orka med skolan på något sätt. sen kan man ju nämna projektet i skolan, jag gör 70-90% av arbetet en annan gör 10-20% och den sista i princip inget alls, detta kräver på tock för mkt av mig och om inte den tredje i gruppen gör något kommer jag inte orka driva vårat arbete framåt... jag kanske tom kommer hoppa av skolan i ren protest och psykisk kolaps, jag hoppas inte att detta är vad ni vill för då är det synd om erat förstånd, för då fattar jag inte hur ni ska kunna klara av ett riktigt jobb där arbetskamraterna behöver kunna lita på er till 110% dagligen, antar inte ni tänker på detta men skolan är en förberedelse inför ditt liv och framtid.
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/sonyvaioilike/335868502/
Visa toppen
Show footer