Wednesday 2 April 2008 photo 4/4
|
Det var inte många år sen nu, inte för många, men inte heller för få. Vi såg varandra på en midsommar afton. Jag och min släkt gick till sjön och satt och fikade som alla andra familjer gjorde där. Vi drog lotter och spelade fotboll o plockade blommor. Och sen fick jag syn på dig. Ett leende jag aldrig glömmer. Det var så magiskt, allt stog still. Jag kan inte fatta det, det var precis som i en film. Som jag hade en egen film, en aldeles egen film. Det var underbart. Du letade upp mig med din blick hela tiden. När jag var nere vid sjön, märkte du att jag var borta. Du satte dig upp och man såg att du letade efter någon. När jag kollade bak på dig, såg du att jag stog nere vid vattnet med min kusin. Du log och lutade dig tillbaka, som om jag var den du letade efter. När jag hade sittit på det lilla berget vid vattnet med min lilla kusin, kom min bror och frågade om jag ville med hem. Jag kollade bak på dig, och ni verkade packa ner alla era saker. Jag sa att jag ville med hem och han sa, då går vi nu. När jag gick mot grinden kollade du på mig som om det var sista gången du någonsin skulle få se mig. Jag log mot dig, och du log tillbaka. Leendet glömmer jag fortfarande inte. När jag satte mig på min cyckel och började cyckla lite sakta, såg jag att du satte dig i din bil och körde förbi, du vinkade och hade ett brett fint leede. Jag vinkade tillbaka och såg att din familj kollade på mig. Dagen efter hade du fått tag på min msn, och du skrev hej. Jag k ommer aldrig glömma alla sena kvällar jag har suttit uppe och snackat med dig, alla gånger vi har pratat i telefon, alla sms. Nu är allt borta. Du kollar på mig, ler ibland, säger ingenting. Vad hände?! Jag vet att du har en flickvän nu, men jag vill bara veta att du är en kompis till mig. Inget annat, än så länge. Många personer säger att vi passar tillsammans, men jag vågar inte tro något nu när du har tjej och att jag ska bli sårad. Men du ska veta, att den midsommaren förändrade mitt liv. JAg kan inte fatta vad ett leende kan göra.
"Det var som på film, min aldeles egna film."
Annons