March
Thursday 17 June 2010 photo 1/1
|
Bästa bilden. Nat
Nu drar det ihop sig, minst sagt. Att jag lägger upp en bild här är ju otroligt i sig. Sen att man åker på måndag kväll den 21:a och med största sannolikhet inte kommer tillbaka, känns overkligt.
Jag vet inte riktigt. Nu när jag ställde mig och gick igenom de saker jag ska he med mig när jag flyttar stötte jag på min hylla med minnen. Minnen. Det stora ihopvikta A3 papperet jag fick när jag flyttat ner på den överraskningsfesten för mig. Brevet jag fick för två år sen när jag satt uppe i jämtland och helt plötsligt kommer mamma med ett blått kuvert och säger att någon har stavat mitt efternamn fel. Minnen som nu rör om hela mig och jag funderar, vad fan har jag gjort.
Biobiljetter från att jag varit och sett på film med vänner. Saker jag fått, saker jag köpt. Hittade en hög med gamla kvitton jag tittade igenom och kunde efter vissa funderingar komma på vad det är jag köpt och sen komma ihåg när och hur det gick till.
Jag kommer ihåg de stunder jag var glad och mådde bra. Varför slutade jag vara glad? Varför slutade jag må bra? Vart gick det snett? Jag har kanske hittat svaret. Det ligger långt inom mig men jag gör så gott jag kan för att hitta lösningen. Jag har kanske förstört alla relationer till folk jag känner på det sätt jag är på. Jag är som jag är, har jag tänkt och gått vidare. Men det kanske är just det som har gjort så jag nu känner mig ensam, inte gör något mer än sitta hemma ensam och hoppas på att någon hör av sig till mig om något roligt istället för att jag ska krypa fram och hoppas på något. Jag har gjort mig själv utnyttjad. Presenterat mig på ett sånt sätt så folk bara tar mig när de har tråkigt och lite för sig eller när jag tjatar mig fram. Jag pekar inte ut någon särskild, kanske pekar jag inte ut någon. Jag pekar ut mig själv.
Mig själv. Det är det jag skriver om. Bara för att jag såg den bunten med minnen så kom jag på att jag skulle skriva något alla kan se så de ser hur jag tänker på saker och ting. Jag är inte bra på att berätta om mig själv, det har nog de flesta märkt. Det finns inte någon i hela denna värld som känner till allt om mig. Där finns folk som vet mycket, folk som vet vissa delar och folk som känner till ytan. De flesta har bara fått känna på ytan. Och jag är sån, jag delar inte med mig av mig själv och just därför har jag svårt med att hitta och behålla vänner. Jag måste verka rätt konstig som aldrig säger något om min bakgrund. Alla vet att jag är jämtlänning, men vad mer?
Jag vill be om ursäkt till alla som jag eventuellt förstört vänskapen med. Jag kanske aldrig kommer kunna reparera den skadan, men jag ber om ursäkt.
På kvällen måndagen den 21 juni åker jag upp till Jämtland. Det betyder att den här korta tiden som är kvar kan vara den sista jag spenderar här i Skåne. Det finns mycket folk jag vill träffa och hitta på något med men jag är som jag är och kan inte ens lyckas med att fixa ihop något att göra.
Denna sommar ska spenderas med jobb och tid för att reparera mig själv. Jag är trasig. Jag trodde jag skulle kunna hitta min hjälp hos kompisar, men jag tror inte det kommer hjälpa mig.
Nu är det slut med denna extremt långa text. Och för den som läst igenom hela gratulerar jag dig till [Achievement unlocked - Reading Neverending Text of Doom]
Sincerly yours
Martin
Är nyligen hemkommen från DH, innan avfärden sa jag och Johan att du måste följa med dit till vintern. Be ready! varse dig du är i Norrland(allt söder om Skåne) eller i det öppna landskapet så ska du med! :)
Jag hör av mig min kära så får vi umgås (lite mindre intimt än innan) men dugligt iaf!
Man får testa sig fram i livet, söka lyckan, det gör alla någongång och hittar man den inte på ett ställe så är det bara att fortsätta leta. Ibland måste man gå tillbaka och leta på gamla platser igen och vem vet? Man kanske finner den! :)
Hoppas du får det jättebra i fortsättningen och jag kan bara tacka så enormt för de roliga stunderna på öppet hus när du med! Jag skrattar fortfarande högt, vid tanken på att jag fick magknip av allt skratt vid de tillfällena! xD
Ha det bra *superkram!*
Du är ingen jag bara ringer när jag har tråkigt, ingen jag bara ringer när ingen annan kan. Du är för fuck sake Speedex! Du, eller någon annan, har fan ta mig inte förstört alla dina relationer för du har mig kvar. Jag må slänga ur mig en del elakheter, men det har aldrig varit något jag varit seriös med och det hoppas jag att du har förstått. Du är en nära vän till mig. Jag har många bra och roliga minnen med dig, och jag kan inte minnas att du någonsin ställt till något skit för mig.
Och du, jag kommer så fan heller tillåta att du aldrig kommer tillbaka till Skåne! Bara så du vet! Du är en bra vän, din jävla norrlänning! ;)
15 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/speedex/462300514/
Visa toppen
Show footer