Wednesday 15 October 2008 photo 1/1
|
Wednesday 15 October 2008 photo 1/1
|
Onsdag var världens tråkigaste museum. Bara massa klassiska målningar av kungar, drottningar och änglabarn. Tvi vale. Gick igenom på en kvart och satt sedan och väntade på resten av gänget så vi kunde gå på shoppingturné i Kreutzberg igen. Morgonmuseet satte tonen för mig så jag gick mest tjurig bakom alla andra och fotade de stiliga Berlinhusen. Så råkade vi tillbaks till den där skoaffären (efter jag upptäckte Café Morgenrot, som är lite av ett ångestnostalgiskt minne från sisådär en fem år sedan då jag var där med dåvarande flickvän. Suck.) där jag köpte mig ett par riktigt snajdiga dojor (upptäckte att jag inte hade några kort på dem bland de ca 600 digitala bilderna som togs - men tror jag har det på någon av de analoga kamerorna..). Bruna och fina var de, och jag fick mig en chokladkaka på köpet! Men den var fylld med nötter och russin, så den fick Love glädjas över istället.
Kvällens plan var att se New Found Lands sista spelning på sin Berlinturné, men först var jag tvungen att åka "hem" och lämna alla pryttlar jag gick och släpade på. Samt byta om till mina nya fina dojs. Augusto ville lämna sin dator som han hade suttit på café med, så vi följdes och han visade sig vara en väldigt rolig prick. Så jag bytte skor och skulle möta upp med de andra igen och när det var gjort och vi spatserade till det lilla galleriet spelningen skulle hållas i kände jag ett "plopp" under foten. Det var den högra sulan som lossnade under hälen. Så nu fortsatte jag hasande framåt med en steppsko, astjurig. Någon kom på att jag kunde knyta skosnöret under skon och på så vis hålla fast sulan åtminstone lite. Jovisst, okej då. Det gick väl ganska bra.
Efter spelningen hasade jag med Nina och Veronika till byns tuffaste punkklubb som höll i natt-loppis. Peppigt! Men de höll på att slå igen just när vi kom dit så det enda vi fick var ett skrammelpunkigt uppträdande som lät som Trion från Belleville. Fast punkigt! Mycket trevligt. Så stämningen var på topp igen när vi vandrade tillbaks till de andra som satt sig på något slags sjöbar precis vid floden Spree som glider fram här å var. Där fann jag en vän i New Found Land-Karl som bar en Holga, så vi talte Holga, Diana och fotoklubbar hela natten lång. Det visade sig även att han var den andre av mina två inspirerande favoriter jag såg på GK's elevutställning före sommaren. Den förste var Love. Underbart!
När vi skulle åka hem till hotellet igen var vi dumma i huvet. Gick ner i tunnelbanan, köpte biljett, stämplade den och kom på att det inte går några tåg på natten. En biljett åt helvete, och upp och vissla på taxi. Bah!