Friday 15 June 2007 photo 1/1
|
Nu började man kunna sova länge om mornarna eftersom solen sken allt svagare. Vi trodde att vi hade placerat tältet i trädskuggan, men tydligen inte. Men iallafall så blev det lite stressigt att hinna med käk innan dagens första konsert. Bring Me the Fucking Riot... Man! http://www.myspace.com/bringmethefuckingriotman Hörde bara hitten när den kom för massa år sedan. För er som inte vet det så är det den långhårige killen i Superklasse-s band. På den tiden då Anders och Måns slog igenom. Men ja, nu var Bring Me the Fucking Riot... Man! dykt upp igen, och han var den förste man såg varje gång man gick backstage. Det var riktigt gött faktiskt, även om vi inte fick höra varesig den gamla hitten eller nya singeln. Kanske kom vi för sent..? Äsch. Go sextitalsgaragerockpop ellernåt är det hur som helst. Han kan klart entertaina. Kort och intensivt. Någonstans här gick vi förbi Telenortältet där man kunde sjunga in sin egen ringsignal, och för att göra det lite mer spännande så hade de en tävling med Ozzylåtar, där vinnaren fick träffa Ozzy. Dave ställde upp. Bror ringde och sa att de var framme och när jag sa vad vi gjorde la han benen på ryggen och kom bort för att tävla. Dave sjöng in en sällsynt fin Mama, I'm Coming Home. Jag drog av Paranoid, med små problem på sista raden. Strax här efter kom så bror och sjöng också han in Paranoid (med större problem på sista raden). När vi lyssnade på slutversionen hade vi faktiskt problem med att höra vems som var vems. Lite kul (med tanke på att han är sångare i Metaldotcom..). När han drog till Ozzys gitarrists egna bands konsert stannade jag med Dave på Pampas där Laleh spelade och jag läste Metro. Strax därefter meddelade bror att de satt i öltältet med perfekt vy över Laleh. Jag misstänkte att han skulle bjuda på öl, så jag tog med mig Dave och visst fasen bjöd han oss båda på en öl! Ibland är det bra att ha en storebror. Han sa till mig att jag inte fick nämna för mor att han var där, eftersom han har ont om pengar.. Salem Al Fakir http://www.myspace.com/salemalfakir Av någon anledning hängde jag med på Salem. Jag tror att jag blandat ihop honom med dendär japanen med stråkar och sånt som var stor i indievärlden typ förra sommarn. Men dethär var ju sväng så innihelvete! Låter som en såndär supertrevlig försynt göra-alla-till-lags-mes när han pratar men jävlar vilket röj det var? Han snackade om att han skulle gräva upp nån musikalisk relik, en genre som dödades av nån gammal tysk på youtube, varpå han börjar lira nån supermegaorgelfunk! Inget jag trodde var dött, men framförallt så var det hur jävla gött som helst! (Hmmm.. Nu när jag kollar hans myspace märker jag att jag kanske inte var ute på jättedjupt vatten med mina förutfattade meningar. Hur fan kunde det va så svängit live då!?) Hade sedan funderingar på att see McQueen, som verkade va go Mustasch-rock, men orkade inte riktigt. Vi drog in till stan för lite ny alkohol. Hultsfredlegendaren Kir! Sedan var det 6 intressanta band som startade ca samtidigt för min del. Wolfmother; You Say Party, We Say Die!; Tunng; Oh No Ono; Oslipat och Babian. De två förstnämnda har jag redan sett - det första makalöst och det andra ganska tråkigt. Så det och de två sista banden rensade jag bort och stack först till Oh No Ono http://www.myspace.com/ohnoono Också popflikketätt. Märkte särskilt en flicka som dansade farligt nära mig. Anledningen till att jag lade märke till det var att hennes långe (vardagstråkige) pojkvän, som stod bakom henne, försökte smita in mellan mig och henne och knuffade ibland undan mig lite sådär av en olyckshändelse. Nåväl. Fyra androgyna pojkar med stora hår och scarfs stod på scen och spelade nån slags funkig rockdisco eller nåt. Jag tänkte mig Devo fast disco när jag stod där. Det var gött hur som helst. Om än något utstuderat. Och jag var stressad för att hinna iväg en sväng på Tunng http://www.myspace.com/thisistunng Här var det nästintill folktomt. En rad människor stod vid staketet längst fram, och en rad stod längst upp i Teaterladan, längs väggen. Antagligen var detta för att hela festivalen stod och väntade på Wolfmother. Och resten var ute i god tid för att stå längst fram på Ozzy. Men Tunng var verkligen helt fantastiska! Tre tråkiga unga män som spelar såndär tråkig akustisk singer/songwriter-musik som jag har så jävla svårt för. Men förutom dem fanns på scen också en pojk på nån syntliknande låda som spelade fet digital bas; en kvinna med massa olika ljudliga leksaker - exempelvis sånadär blåssynthar, sånadär leksaker där man trycker på en ko så muar den, och andra saker; samt en man med xylophon och lite andra leksaksgrejer. Summan var något av det bästa jag hört! Eller skulle höra om det inte var så att ljudet i ladan var kasst och man bara hörde den enorma digitala basen. Men myspace och soulseek är din vän! Ladda ner! Så innihelvete! Det kassa ljudet gjorde att jag inte fick skuldkänslor när jag gick efter bara några låtar, för att få se Wolfmother. Wolfmother Även om det var samma band som stod på stora Pampas som stod på minsta lilla tältet på Roskilde förra året, så var det nåt som var förändrat. Sångaren Andrew Stockdale hade blivit smått plufsig och påbörjat ett helskägg, vilket direkt fick mig att tänka på Jim Morrison i sina sista dagar. Förra året var han ganska blyg och stod mest i rockposer och lirade röven av allt, men nu sprang han fram och tillbaks, struttade lite och tillochmed snackade ibland. Men framförallt bytte han gitarr mellan varje låt! Och en gång tog han in en blänkande vit dubbelhalsad gitarr! Och använde bara den ena halsen. Det tycks mig uppenbart att the fame har gått honom upp åt huvudet. Men de två övriga i bandet verkade fortfarande vara rekorderliga grabbar. Och låtarna är så jävla bra att jag har svårt att se hur de någonsin skulle kunna göra en dålig spelning, oavsett hur nerknarkad och utskiten Andrew Stockdale blir.. Ozzy Gick dit efter Wolfmother. Såg väl ett par låtar, men det var ganska tråkigt. Även om man blev väldigt glad att se Ozzys stora flin. Och han verkade på gott humör och vid god fysik. Lite väl många "I can't fucking hear you!!" dock. Men jag förstår honom. När de rövade av Warpigs - "Jag är inte mycket för politik, men jag tycker denhär låten säger mycket om vad som händer i världen idag" - verkade inte en jävel vara med på call&responsandet av verserna. Jag gick strax därefter. Tänkte att, nej nu jävlar ska jag supa och bli glad och titta på Veto ikväll! Vid tältet satt våra fruktansvärt tråkiga grannar och söp som vanligt. Flickvännen hade säckat ihop i en hög av spyor så pojkvännen peter fick hjälp av en vänlig själ att släpa henne till tältet. Denna vänliga själ satt nu och söp tillsammans med Peter och den lesbiska ragatan i tältet mittemot. Jag tänkte att vafan. Nu ska här supas, pojkar! Så jag gav mig in i gänget och sänkte öl som jag aldrig någonsin gjort förr! Bjöd till och med på ett par, och till slut lyckades jag få hem Dave för att rädda mig ur misären. Efter en högljudd debatt om dagens konserter flydde vi till zaraz.bilddagboken.se och hennes träskpunkare. Där var det liv i luckan har jag för mig. Många mer öl hävdes (jag gjorde åt alla de som skulle räcka även till morgondagen) och Veto missades. Bonde Do Role missades. Jag siktade in mig på Familjen, men av någon anledning fick jag och Dave följe av en av småflickorna till ravetältet där det var ett jävla hålligång! Jag dansade mig dum i huvudet. Strippade när jag blev för varm och doppade huvudet i sjön när jag blev törstig. Riktigt när eller hur jag kom hem vet jag inte, men jag har än idag förfärlig träningsvärk i samtliga benmuskler.
Annons