Friday 21 August 2009 photo 1/2
|
Från kylan, in i värmen. Jag kom och tänka på det nu. Kanske för att det är så tyst. Du som minns. Du som vet. Evighet som kändes som en evighet på riktigt. Du kan låna mig igen. Du kan förbruka mig igen. Dom himlarna har lämnat mig för länge sen. Nu vet jag hur det känns. Jag hatar att bli liten. Och vintern är så satans lång igen.
Och ibland så var du ensam och då gick vi hem till mig.
Två små delar av något stort.
För att natten hade bett oss.
Du har säkert hört historien.
Från kylan, in i värmen.
En trappa upp, alltid en trappa upp över parken. Och våren smäller. Blås lite här där det gör ont. Det kanske ger sig. Lite slit är jag värd. Några fraser är jag värd. Ljug om du behöver, det gör ingenting. Jag hör tågen över bron. Masker som vampyrer. Och nätterna som rensades på luft.
Och ibland så var du ensam och då gick vi hem till mig.
Två små delar av något stort.
För att natten hade bett oss.
Du har säkert hört historien.
Från kylan, in i värmen.
Hur kan man tacka nej? Jag har saknat dig ibland. Här stiger röken, från vårens eldar. Visst var det något som hände, eller är det jag som drömmer? Du är bättre än du vet. Mycket större än du vet. Men det klär dig att du tvivlar på din duglighet. Det gör man där vi kommer ifrån. Och jag förstår dig bättre. Och vill du något så vet du vart jag finns.
Och ibland så var du ensam och då gick vi hem till mig.
Två små delar av något stort.
För att natten hade bett oss.
Du har säkert hört historien.
Från kylan, in i värmen.
Och du kan säga vad du vill till mig. Nu hör jag dig igen.
Och ibland så var du ensam och då gick vi hem till mig.
Två små delar av något stort.
För att natten hade bett oss.
Du har säkert hört historien.
Från kylan, in i värmen.
Jag kom och tänka på det nu. Kanske för att det är så tyst.
Längtar tills jag har köpt singeln.
Y Lars Winnerbäck Y
Och ibland så var du ensam och då gick vi hem till mig.
Två små delar av något stort.
För att natten hade bett oss.
Du har säkert hört historien.
Från kylan, in i värmen.
En trappa upp, alltid en trappa upp över parken. Och våren smäller. Blås lite här där det gör ont. Det kanske ger sig. Lite slit är jag värd. Några fraser är jag värd. Ljug om du behöver, det gör ingenting. Jag hör tågen över bron. Masker som vampyrer. Och nätterna som rensades på luft.
Och ibland så var du ensam och då gick vi hem till mig.
Två små delar av något stort.
För att natten hade bett oss.
Du har säkert hört historien.
Från kylan, in i värmen.
Hur kan man tacka nej? Jag har saknat dig ibland. Här stiger röken, från vårens eldar. Visst var det något som hände, eller är det jag som drömmer? Du är bättre än du vet. Mycket större än du vet. Men det klär dig att du tvivlar på din duglighet. Det gör man där vi kommer ifrån. Och jag förstår dig bättre. Och vill du något så vet du vart jag finns.
Och ibland så var du ensam och då gick vi hem till mig.
Två små delar av något stort.
För att natten hade bett oss.
Du har säkert hört historien.
Från kylan, in i värmen.
Och du kan säga vad du vill till mig. Nu hör jag dig igen.
Och ibland så var du ensam och då gick vi hem till mig.
Två små delar av något stort.
För att natten hade bett oss.
Du har säkert hört historien.
Från kylan, in i värmen.
Jag kom och tänka på det nu. Kanske för att det är så tyst.
Längtar tills jag har köpt singeln.
Y Lars Winnerbäck Y