Sunday 22 March 2009 photo 1/1
|
Ännu en av mina egna bilder, fullkomligt gjord i dator, och därför framfuskad med min tablet, en av mina käraste ägodelar.
Har varit låtverkstad i helgen, vilket har varit väldigt, otroligt, förbannat kul. Nästa gång SKA jag allvarligt komma ihåg och hinna med att försöka få Bodil att lära mig en piruett, det ska bli ett livsmål :3
Jag har också blivit så rädd att tårarna runnit, när jag tänkte mig flöjtmusik i huvuet och flöjterna löpte amok och fick till konstiga obehagliga ljud... jag är rädd för mina egna tankar, kan inte alltid kontrollera hur de gör.
"Jag tänker, alltså finns jag, men tänk om de tankar jag tänker endast är inplanterade i min ickeexistenciella hjärna för att inbilla mig om att min existens är verklig?"
Jag saknar.
"Och hans ögon kändes uttömda, såsom om tårar runnit utan att väta ned hans kinder, trots att han var fullkomligt säker på att han inte hade släppt iväg minsta lilla snyftande. Han hade ingenting att vara sorgesam för, ändock fattades honom något, vad visste han inte."
Ljudet av en fattig mans pengar betalar för doften av en rik mans mat, och damerna i byn levde lyckliga i alla sina dagar.
Trots att tiden knappt gått alls.
Jag är konstigt nog inte jätteglad för tillfället, hoppas ni ursäktar den nedåtsträvande känslan i det jag skrivit. Jag har faktiskt ingen anledning till min ickegladhet.
Har varit låtverkstad i helgen, vilket har varit väldigt, otroligt, förbannat kul. Nästa gång SKA jag allvarligt komma ihåg och hinna med att försöka få Bodil att lära mig en piruett, det ska bli ett livsmål :3
Jag har också blivit så rädd att tårarna runnit, när jag tänkte mig flöjtmusik i huvuet och flöjterna löpte amok och fick till konstiga obehagliga ljud... jag är rädd för mina egna tankar, kan inte alltid kontrollera hur de gör.
"Jag tänker, alltså finns jag, men tänk om de tankar jag tänker endast är inplanterade i min ickeexistenciella hjärna för att inbilla mig om att min existens är verklig?"
Jag saknar.
"Och hans ögon kändes uttömda, såsom om tårar runnit utan att väta ned hans kinder, trots att han var fullkomligt säker på att han inte hade släppt iväg minsta lilla snyftande. Han hade ingenting att vara sorgesam för, ändock fattades honom något, vad visste han inte."
Ljudet av en fattig mans pengar betalar för doften av en rik mans mat, och damerna i byn levde lyckliga i alla sina dagar.
Trots att tiden knappt gått alls.
Jag är konstigt nog inte jätteglad för tillfället, hoppas ni ursäktar den nedåtsträvande känslan i det jag skrivit. Jag har faktiskt ingen anledning till min ickegladhet.
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/stortroll/346225514/