Wednesday 18 February 2009 photo 1/3
|
Jag börjar bli sådär äckligt depp igen.Inte bra.Inte kul.
Setat i duschen i exakt en timme nu.I hett vatten.Vill skölja bort huden.Lorten.
Det som tynger ner mig.
Var in till Corre en snabbis nu,se om hon var vaken och hämta min dator.Var lite sällskapssjuk också men samtidigt inte.Känns som jag är i akut behov av folk men samtidigt vill jag inte ha något med dom att göra.Känner mig lika utelåst i vilket fall.Jag vill ha kramar och kärlek,men samtidigt sitta ensam och glo i väggen.Det finns inget som kan tillfredsställa mig,för det finns inget att tillfreds ställa.Jag vill ha allt och inget.
Det känns som om jag känner ingenting,men är inte det en kännsla då?
Allt går runt i huvudet och jag orkar inte planer.Planer inför nästa minut,nästa timme,nästa dag,nästa månad.Jag orkar inte ha något framför mig.För då blir jag orolig,kännslig.Jag vill inte önska och hoppas på något,för tänk om det blir bakslag?Jag klarar inte av att ta smällar,inte nu.
Kännslan av att falla kryper in i mitt bröst igen och jag orkar inte kämpa emot den mycket längre.Jag önskar det fanns något jag kunde göra,någon som kunde hjälpa.
Men det finns det inte.
Känns som att mitt liv ständigt går i motströms.Jag kan inte finna något i mitt liv som inte gått fel,som inte fått ett bakslag och smällt till mig.
Ge mig en bra sak att leva på.En bra sak att slippa tvivla på.
En konstant säker kännsla.
Setat i duschen i exakt en timme nu.I hett vatten.Vill skölja bort huden.Lorten.
Det som tynger ner mig.
Var in till Corre en snabbis nu,se om hon var vaken och hämta min dator.Var lite sällskapssjuk också men samtidigt inte.Känns som jag är i akut behov av folk men samtidigt vill jag inte ha något med dom att göra.Känner mig lika utelåst i vilket fall.Jag vill ha kramar och kärlek,men samtidigt sitta ensam och glo i väggen.Det finns inget som kan tillfredsställa mig,för det finns inget att tillfreds ställa.Jag vill ha allt och inget.
Det känns som om jag känner ingenting,men är inte det en kännsla då?
Allt går runt i huvudet och jag orkar inte planer.Planer inför nästa minut,nästa timme,nästa dag,nästa månad.Jag orkar inte ha något framför mig.För då blir jag orolig,kännslig.Jag vill inte önska och hoppas på något,för tänk om det blir bakslag?Jag klarar inte av att ta smällar,inte nu.
Kännslan av att falla kryper in i mitt bröst igen och jag orkar inte kämpa emot den mycket längre.Jag önskar det fanns något jag kunde göra,någon som kunde hjälpa.
Men det finns det inte.
Känns som att mitt liv ständigt går i motströms.Jag kan inte finna något i mitt liv som inte gått fel,som inte fått ett bakslag och smällt till mig.
Ge mig en bra sak att leva på.En bra sak att slippa tvivla på.
En konstant säker kännsla.
behöveru prata och så finns jag för dig
logga in på msn eller nåt? :o <3
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/suburbiangirl/333353208/