Friday 5 February 2010 photo 1/1
|
</3
Idag åkte jag till Stockholm. Vi skulle nämligen på min kusins dop. På vägen dit skulle vi stanna i Kristinehamn för att köpa en present och barnets storasyster, Elsa som annars skulle bli avundsjuk...
Allt började bra och vi fick det vi skulle klart efter att vart inne i bara fyra butiker. På vägen tillbaka till bilen skulle mamma och Elin hitta en toalett. Jag och min far fortsatte till bilen. Började nu känna att nått var fel, något inom mig saknades! Så av ren rutin stoppade jag handen i fickan för att kolla om det var som jag misstänkte. Och till min stora häpnad så saknades den. Min käraste ägodel!
Jag tänkte att jag säkerligen glömt min vän i bilen, och fortsatte lugnt att gå. När jag kom fram till bilen började jag att lyfta på olika föremål i hopp om att min ögonsten inte försvunnit! Mitt hjärta började slå fortare och mina händer kastade nu runt allt som kom i dess väg. Min kära far gjorde nu ett sista försök i att anropa min vän. Spänningen steg när allt vi hörde var tystnad! Inte ett ljud hördes. Tänk om han blivit kidnappad! Tänk om någon vid detta ögonblick utnyttjade honom!
Mina ben började röra sig av sig själv. De förde mig till alla de ställen jag kunde tänka att han skulle kunna vara! Med en klump i halsen fortsatte jag framåt utan lycka. Min far försökte hindra mig. Han försökte rädda mig från smärtan. Förklara att det var försent!
- Det är ingen idé, du kan glömma skiten nu. Vi är i knarkhålan. Det finns inget hopp för honom...
De ord jag fasat sved i min kropp.
Jag var nära på att falla ihop. Allt var borta.
Men då fick min far den ljuva informationen. När min mor och min syster hade anlänt till bilen och märkt att vår närvaro saknades förstod de vad som hänt. Men min mor visste och en annan sak. Hon visste vart min älskade var. och hade nu informerat oss om vart han befann sig. Jag andades ut. Min mor hade honom.
Han hade befunnit sig inte långt från vår grundstation och min mor hade hittat och tagit hand om honom. Återföreningen var som inget annat jag vart med hon. Att få hålla dig nära mig igen. Det var äkta kärlek
Jag vet inte vad jag hade gjort utan dig mobilen <3
varför läser ingen min kärleks historia!?
Comment the photo
ett liv utan mobil är inget liv!!!
mobajlen <3
15 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/suckmyback/441919124/