Det första han gjorde i sitt liv var att väcka mej, och inte har han slutat än... (Han föddes på min kudde)

Hahah, ah-awww, sötigt värre! :D

Åhnej! "Nyfödd kattunge" och alla tänker på nått sött, men nej. De är kletiga, blodiga, skriker och deras mor käkar upp moderkakan. Det är äckligt och det är inte något man vill väckas av xD

Hahah okej då, du suddade den söta bilden ur mitt huvud! But still, söt story ju! :D

Den är sötare, om man hör hela. Jag tål inte katter, men jag lät hans mamma sova hos mej när hon skulle föda, för hon ville verkligen ha sällskap. Två pojkar och en flicka födde hon, två av dessa var normala. Men herren på bilden slutade dia, vägrade helt gå till sin mamma och skulle vara hos mej. Jag förklarade det med att det var fel på katten, var tacksam för att han ändå var ganska gammal, och fick leka mamma åt honom. Jag har aldrig önskat mej barn, eller katt, så jag var inte för glad. När det var dags att sälja dem... Ja, han är fem år gammal, väger nio kg och ligger just nu på mej.
Dessvärre så visade det sej att katter som uppfostrars till största del av en människa och hundar inte riktigt blir som de ska. Och att alla barn förr eller senare måste lämna mamma. Han har några ordentliga rädslor. Dammsugaren, att matte försvinner för länge och en degu (råtta)...

Oj, jisses vilken sväng storyn tog :0 Well.. ni ser ju glada ut på bilden iallafall! :D Vad heter herrn?

..Fick nu svar på det genom att gå en bild bakåt heheh

Haha. Jag döpte honom inte, till mitt försvar. Och när han namngavs kunde jag inte brytt mej mindre. Vi kallar honom oftast Bubbel, av någon orsak. Men det är väl lika bra det, djur jag döpter tenderar till att få konstiga, och långa namn.

Haha I see! Äsch då, långa och konstiga namn är ju härligt! Skulle jag själv skaffat katt så skulle jag säkert döpa den till typ.. "Blabla of the Forests in the North"..

SNÄLLA köp en norsk skogskatt då!

Hahah ja indeed, skullevanåtva!

Älskar skogisar :3