Detta är varför jag avskyr barn. Har precis lämnat av Noola till Aleks så att hon slipper stressen av flytten och jag slipper oroa mig för att hon ska få nåt på sig som välter. Så hon får vara borta till på Måndag. Flytt är roligt men ÅH så stressigt ändå! ;-; Visar bilder från min lya sen när allt är klart ^^

Jag ser vad du menar med att barn är barn och många barn gör dumma saker utan att tänka på det. Det blir dock oftast vi och dom i och med att olika kulturer har olika sätt att uppfostra barn på och då spelar ursprung roll, hur man än vrider och vänder på det. Och i vissa kulturer men även hos vissa föräldrar, bryr de sig inte om hur deras barn beter sig och tyvärr är det oftare så att barn med utländsk bakgrund har svårare med personligt utrymme eftersom det inte existerar på samma sätt i deras kultur och då krockar det med svenska kulturen.
Det här är min personliga uppfattning av det hela.

vilka föräldrar bryr sig inte om hur deras barn beter sig? Jag kan förstå annorlunda uppfostran baserad på kulturella skillnader, men föräldrar kommer alltid att bry sig om hur deras barn beter sig och uppfostra dom. Nu var inte jag där och kan inte yttra mig om det fanns några föräldrar närvarande eller inte, men jag tror knappast att föräldrar skulle uppmuntra sitt barn till ett sådant beteende, oavsett vilket land man blivit född i. Sen vet vi inte heller vart barnet kommer ifrån, kanske var det traumatiserat av konflikt eller liknande i sitt hemland och därför handlade utan att tänka. men att säga "behöver jag antyda att ungen var utländsk" är som att säga "JA det är klart, för ett svenskt barn skulle ALDRIG göra så." och det är inte sant. Jag tror aldrig det är okej i någon kultur att gå fram till en hund som någon har kopplad/ eller tydligt äger, skrika hunden i ansiktet och sedan dra den i svansen. Det handlar om att inte röra det som tillhör andra utan att fråga, .

Jag håller med NovemberParfait till punkt och pricka, hade skrivit samma sak om hon inte hann före!

Anledningen till hänvisningen till etniciteten är för att 9/10 personer som beter sig fel gentemot hundar har utländskt ursprung. Jag kan inte svara på exakt vilket land barnet kommer ifrån, men någonstans från mellanöstern skulle jag tro. Och det är inte enbart barn, utan även tonåringar, vuxna och gamla som gör likadant.
Häromdagen var den en spansk och en asiatisk kille som inte förstod gränsen mellan vad som är okej och inte i situationer med hund.

Mamman i fråga tittade åt ett annat håll och brydde sig inte ett dugg om vad hennes unge gjorde. Dessutom pratade hon i telefon hela resan och lät sitt barn klättra på sätena på tunnelbanan, klättra och klänga på mitt ex som var med och sprang fram och tillbaka i tåget. Noola var stressad sen innan och detta gjorde det inte bättre.

Jag har bott i Hagsätra i 1,5 år och flyttar hit igen och jag ser samma beteende hos nästan alla barn som hänger i centrum. Ska även tillägga (om nu etniciteten har betydelse) att det är en väldigt svensk tjej med en engelsk bulldog som inte är stabil som släpper sin hund vind för våg mitt i centrum och roas av de människor som blir skrämda av hunden.

Som någon annan ovanför nämnde så har folk från andra kulturer inte samma syn på uppfostran som vi har i Sverige. Jag ser en jättetydlig kontrast på barnen. Antingen är de jättesnälla och har en jättebra uppfostran eller så är de helt förvildade och tror att allt är okej bara för att de tyckte det. Det är aldrig okej att bara gå fram till en okänd hund och hälsa - än mindre skrika den rakt i ansiktet och sedan snudd på dra den i svansen. Så jo, etniciteten spelar in eftersom det då blir lättarr att förstå beteendet.

Tyvärr har jag mött på många föräldrar som inte bryr sig hur sina barn uppför sig offentligt och mot andra. Det är fint att vilja tro att ALLA föräldrar bryr sig men så ser inte verkligheten ut. Jag har stött på många föräldrar som bara har lagt ner helt med uppfostran och gett upp vilket är helt åt skogen och ganska tragiskt i slutändan.

Det finns barn som är impulsiva och agerar fritt efter egen vilja och om de som föräldrar inte tillrättavisar och guidar barnet när denne gör fel är det nästan lika illa som att aktivt uppmuntra ett sådant beteende, passitiviteten skapar ett beteende som inte alltid är önskvärt.

Och jo det finns kulturella skillnader i hur man behandlar djur även när det gäller tamdjur och hundar. Nej vi tycker inte att det är okej att gå fram och skrika åt ett djur, definitivt inte att dra det i svansen men har man inte fått lär sig att det inte är okej hur ska man då veta det? I vissa länder anses hundar som skadedjur, i andra är de föda så det är stora skillnader där också.

Och för slutpunkten inte röra det som tillhör andra, beror också på uppfostran och kultur. Det är ingen självklarhet tyvärr, men det är inte heller något som är bundet till en speciell kultur eller ursprung utan det finns i samhället överlag.

"Anledningen till hänvisningen till etniciteten är för att 9/10 personer som beter sig fel gentemot hundar har utländskt ursprung." Jag skulle hemskt gärna vilja veta vart du har fått det här ifrån.

Nu utgår du ifrån det som hänt just dig, men man bara kan inte placera människor i fack såhär. Du träffade en utländsk familj som betedde sig illa, och jag har träffat en svensk. Men att säga att majoriteten av de som är elaka mot hundar kommer från andra länder är som att säga att folk från ett visst land våldtar medan folk från ett annat land snor saker. Menar du att du aldrig har träffat ett utländskt barn som betett sig jättesnällt med bra uppfostran, och att du aldrig träffat ett svenskt barn med dålig uppfostran? Jag har under hela min uppväxt umgåtts med utländska familjer och jag har sett väldigt blandat, barn som barn liksom.

Du får tycka vad du vill, jag tycker bara att det var en onödig sak att konstatera eftersom det inte har någonting med saken att göra vart i världen barnet kommer ifrån.

Precis, jag är inte heller något större fan av barn, men jag kan säga att jag träffat minst lika många svenska barn som beter sig illa som utländska. Det spelar liksom ingen roll om ungen är svensk eller ej, dålig uppfostran beror på föräldrern i sig, inte etnicitet.

Sedan för något annat, så förstod jag inte om du råkade knäabarnet i huvudet eller omdu gjorde det med flit?? Oavsett om ett barn gör fel är det inte rätt att handskas med problemet på det sättet.Jag är återigen inget fan av barn, och jag kan inget om dem, men det känns inte rätt att handskas med att ett barn gör fel på det sättet.

Och det är där du har fel.
Barn är barn, javisst oavsett ursprung. Men uppfostran är olika beroende på ursprung. Och ibland är inte uppfostran tillräckligt bra, finns många faktorer som påverkar detta som förälder/kultur/religion/livssituation. Men om det tyvärr är så att man möts av samma dåliga beteende av samma typ av personer, då kan man till sist dra slutsatsen att ursprunget är källan till beteendet. Stämmer inte alltid och man vet att inte alla är så men man drar ändå över majoriteten, så man är mer vaksam mot sådana personer i framtiden för att undvika jobbiga situationer.

Parfait: Självklart utgår jag endast från det jag upplevt, vad skulle jag annars använda mig av? Man hinner erfara mycket på 22 år, det här är ju inte direkt första händelsen någonsin där en sån här sak händer.
Jag skrev även i min förra kommentar att det finns utländska familjer med fantastiska barn liksom att det finns svenska familjer med bedrövliga barn.

Vem du nu var som nämnde knäandet: Nej, det var inte avsiktligt. Jag agera snabbt och syftet var att skydda Noola och hindra barnet från att hinna fram till hennes svans. Räknade inte med att barnet skulle fortsätta framåt och få mitt knä i tinningen.

Ah ja etniciteten har inget med att göra att jag avskyr barn men i den stunden var det surt att det ens hände. Det gråa är sms jag fått, inte dem jag skickat så inte jag som skrev!

Min kommentar hamnade fel :c

@luvivane @kami-sama @tuwz min kommentar hamnade fel så ni vet men synd att ni fick bli sura över detta igår kväll, ber om ursäkt för det. Jag borde varit mer tydlig i min bildtext! Hoppas ni får en trevlig dag idag! <3

Devi, ursäkta dig inte, du har inte gjort något fel ^^ Att nämna någons etnicitet skapar drama överallt :3 Det är en nagel i ögat på svenska folket och DET är synd.

Fast jag tycker inte heller att barnets etnicitet var något att nämna. Jag själv är ju utländsk lixom. Så det hade inte behövts nämnas faktiskt. Men nu blev det som det blev. Jag är skeptisk mot barn oavsett ursprung.

Jag blev inte sur, jag tycker vi höll debatten ganska clean och sansad. Jag är inte heller helsvensk och eftersom Tinna inte är det heller så berör det oss och jag ville säga min åsikt!

Jag blev inte sur, mer nyfiken på andras tankesätt och åsikter. Jag hoppas ingen tog illa upp över vad jag skrev men ville precis som NovemberParfait bara uttrycka min synpunkt på det hela, kunde nog ha uttryckt mig bättre men jag ser allas åsikter. :)

Jag är helt utländsk, jag är ju halv finne och halv thai xD men ja bra att du inte blev sur!

Som jag skrev inatt så har etniciteten en betydelse just för att olika kulturer har olika uppfostringssätt. Det KAN ge en bättre förståelse för barnets beteende (inte att förväxlas med att acceptera beteendet och tycka att det är okej).

Jag är förövrigt inte heller helsvensk och nästan alla jag känner är utländska, så det handlar inte i grunden om rasism.

Jag är dock van vid att få stark kritik för att jag nämner någons etnicitet/ursprung eftersom det tragiskt nog är ett extrent känsligt ämne...