Tuesday 20 January 2009 photo 1/1
|
Håkan hellström - Tro och tvivel ! så jävla bra :)
94 hade jag ett fast jobb på Pååls bagerier
Tills jag började med tequila och blev trummis i en ny orkester
Sen sa dom på Pååls att några skulle gå
Och det betydde Karl-Johan Andreas och jag
Jag hade inga barn då men Karl-Johan hade två så det tog hårt på honom
Det var nästan alltid svart i tankarna på Långedragspaviljongen
Där jag nästan alltid satt med pensionärerna
Under båtsäsongen
Och vi såg på dom unga och glömska i båtar och i varandras armar
Och tänkte skuld och lidande väntar på er fortfarande
Har gått på knä så många år i den här staden
Men jag svär att jag hörde frälsningsarmén sjunga om att lämna allt bakom sig
Första gången jag såg dig och jag svär att jag hörde lastbilar från E4an
Dundra förbi där utanför
Natten vi kysste all skit vi gått igenom här ajö
Lena ville ifrån kranarna och indieklubbarna det var då Lena
Nu vill jag alltid stanna
Min lille son ler mot manshororna när vi går förbi hand i hand vid fiskekyrkan
Och ändå, Hurricane
När dom skrev om mig i tidningen sa du som det var
Glöm det aldrig, Håkan
– Parkbänken e aldrig långt borta
Men den gamla goda tiden nu kommer den aldrig tillbaka...
Och jag svär att varenda fyllo på varenda bänk i varenda hörn hälsade på oss
Natten jag fann dig
Och jag svär att jag aldrig sett stjärnorna tydligare ovanför
Natten vi kysste all skit vi gått igenom här ajö ...
94 hade jag ett fast jobb på Pååls bagerier
Tills jag började med tequila och blev trummis i en ny orkester
Sen sa dom på Pååls att några skulle gå
Och det betydde Karl-Johan Andreas och jag
Jag hade inga barn då men Karl-Johan hade två så det tog hårt på honom
Det var nästan alltid svart i tankarna på Långedragspaviljongen
Där jag nästan alltid satt med pensionärerna
Under båtsäsongen
Och vi såg på dom unga och glömska i båtar och i varandras armar
Och tänkte skuld och lidande väntar på er fortfarande
Har gått på knä så många år i den här staden
Men jag svär att jag hörde frälsningsarmén sjunga om att lämna allt bakom sig
Första gången jag såg dig och jag svär att jag hörde lastbilar från E4an
Dundra förbi där utanför
Natten vi kysste all skit vi gått igenom här ajö
Lena ville ifrån kranarna och indieklubbarna det var då Lena
Nu vill jag alltid stanna
Min lille son ler mot manshororna när vi går förbi hand i hand vid fiskekyrkan
Och ändå, Hurricane
När dom skrev om mig i tidningen sa du som det var
Glöm det aldrig, Håkan
– Parkbänken e aldrig långt borta
Men den gamla goda tiden nu kommer den aldrig tillbaka...
Och jag svär att varenda fyllo på varenda bänk i varenda hörn hälsade på oss
Natten jag fann dig
Och jag svär att jag aldrig sett stjärnorna tydligare ovanför
Natten vi kysste all skit vi gått igenom här ajö ...