November
Sunday 1 March 2009 photo 7/31
|
She Is So Beautiful
Justins Perspektiv:
Gud vad hon var vacker. Aldrig hade jag sätt nån som hon förut. Hon såg ut som en ängel med sin skönhet. Jag förmodrar att hon hette Elena. Hon med sitt glänsande, mörka bruna och platta hår, karibien blåa ögon och ett underbart leende. Jag kunde inte sluta titta på henne. Jag skulle gärna säga till henna 100 gånger att hon var vacker men jag vågade inte. Och jag hade inte rätta tillfället att prata med henna så mycket för hennes vän Sara bara pratade hela tiden om hur duktig jag var som artist. Jag fattar inte hur Elena orkar med allt det. Kenny skakade om mig hur mina tankar.
-Hallå Justin, jorden anropar Justin! nästan skrek Kenny i mitt ansikte för jag skulle vakna ur mina dagdrömande.
-Öm, Va? frågade jag och blinkade häftigt för det sved i mina ögon.
-Man kunde typ inte prata med dig i nästan 5 minuter, är det nått? frågade han undrande men det lät i hans röst att han verkligen ville vetta.
-Nej det var inget, eller jo det är det jag mötte en jätte vacker tjej när hon och hennes kompis var här inne. Jag kan inte sluta tänka på henne. Sa jag med en generad röst och det märkte Kenny så det blev pinsamt. Jag brukade inte prata med honom sånt här. Det är oftast mamma jag brukar prata med för hon förstår mig bättre än någon annan.
-Det verkar som någon har fått kärleksfeber. Sa Kenny retsamt. Jag blev helt röd i ansiktet och försökte gömma hela ansiktet i mina händer. Kenny bara skrattade så han ramlade på golvet. Där kunde jag inte hålla mig från skratt. Jag skrattade så mycket att jag fick svårt att andas. När jag hade slutat skrattat så la jag mig påmin säng och stirrade upp i taket. Tänk om jag aldrig skulle se henne igen? Att hon inte kände samma sak som jag gör med henne? Det bara snurrade i huvudet att jag somnade så småning.
Nästa Dag
Elenas Perspektiv:
Äntligen Helg! Jag var helt slut efter det som hände igår att jag skulle nog inte orka gå till skolan idag. Jag reste mig upp ur sängen och gick till min garderob. Det fick bli ett vit, långt linne och ett bar shorts. Jag satte upp håret i en hästsvans. Jag gick till min mobil som var på skrivbordet där den laddade. Jag tänkte på smset jag hade fått från Justin. Skulle jag vilja träffa honom idag? Vad kunde egentligen gå fel? Jag skrev ett nytt sms och skrev.
* Ja visst vi kan väll träffas i parken kl 15:00 // Elena *
Sen klickade jag på skicka. Det kändes nervöst att jag skulle vara med Justin. Med tanken att jag har drömt om honom utan att jag har vettat om det. Tänk om jag säger något pinsamt. Ett pipande ljud från min mobil. Jag låste upp mobilen och läste smset. Det var självklart från Justin.
* Okey vi ses då sweetheart :) // Justin *
Jag log som ett litet barn när jag läste smset. Han skrev sweetheart. Jag kollade snabbt på klockan. Den var bara 11 så jag hade 4 timmar tills jag ska till parken. Jag gick och åt fruktost. Mamma hade fått ett extra pass på sitt jobb så hon hade åkt ganska tidigt. Och min jobbiga storebror han är nog med sin flickvän. Kan inte fatta hur han fick en flickvän, det finns inget romantiskt med min bror. Han är bara jobbig, störande, äcklig och ja mycket mer men inte det som är direkt posetivt. Men mamma kallade mig henns lilla ängel. Men det brukade min pappa också göra men det gör han inte längre. Min pappa var med en bilolycka för ett år sen och vi har inte kommit över det direkt. Men som mamma säger '' Såna som lider har det bättre i himlen '' och det har hon faktist rätt i, men ändå. En tår föll ner från mitt öga, och jag trokade bort den lika snabbt som den kom. Jag gick till tv rummet och tittade lite på tv till klockan var 1. Jag duschade, valde andra kläder som blev svarta tighta jeans, svart vit linne och en blå kofta. Jag sminkade mig och satte på mig örhängen jag hade fått från pappa inan han dog. Jag kollade snabbt på klockan. 14:35 var den och det var nog bäst att jag gick nu för det var ganska långt från mig till parken. Jag kunde inte ta bilen för jag och min bror delar på den och han brukar ta den så ofta jag gick hällre runt än att spändera pengar för att åka buss. Jag rusade ner och tog på mig mina vita convears. Jag hade min mobil, nycklar och plånbok i min lilla väska så jag kunde bara gå ut, låsa dörren och gå mot praken. När jag var framme såg jag ingen Justin nån stanns. Jag satte mig på en bänk för att vänta på han. En halvtimma gick och han var fortfranden inte här. Jag väntade en halvtimma till men han hade inte kommit. Jag gick hemma. När jag kom hem hade min mascara runnit från mina ögonfransar ner för mina lena kinder och blivit helt svarta. Jag ville aldrig mer höra nått från Justin igen, inte ens en ursäkt.
Gud vad hon var vacker. Aldrig hade jag sätt nån som hon förut. Hon såg ut som en ängel med sin skönhet. Jag förmodrar att hon hette Elena. Hon med sitt glänsande, mörka bruna och platta hår, karibien blåa ögon och ett underbart leende. Jag kunde inte sluta titta på henne. Jag skulle gärna säga till henna 100 gånger att hon var vacker men jag vågade inte. Och jag hade inte rätta tillfället att prata med henna så mycket för hennes vän Sara bara pratade hela tiden om hur duktig jag var som artist. Jag fattar inte hur Elena orkar med allt det. Kenny skakade om mig hur mina tankar.
-Hallå Justin, jorden anropar Justin! nästan skrek Kenny i mitt ansikte för jag skulle vakna ur mina dagdrömande.
-Öm, Va? frågade jag och blinkade häftigt för det sved i mina ögon.
-Man kunde typ inte prata med dig i nästan 5 minuter, är det nått? frågade han undrande men det lät i hans röst att han verkligen ville vetta.
-Nej det var inget, eller jo det är det jag mötte en jätte vacker tjej när hon och hennes kompis var här inne. Jag kan inte sluta tänka på henne. Sa jag med en generad röst och det märkte Kenny så det blev pinsamt. Jag brukade inte prata med honom sånt här. Det är oftast mamma jag brukar prata med för hon förstår mig bättre än någon annan.
-Det verkar som någon har fått kärleksfeber. Sa Kenny retsamt. Jag blev helt röd i ansiktet och försökte gömma hela ansiktet i mina händer. Kenny bara skrattade så han ramlade på golvet. Där kunde jag inte hålla mig från skratt. Jag skrattade så mycket att jag fick svårt att andas. När jag hade slutat skrattat så la jag mig påmin säng och stirrade upp i taket. Tänk om jag aldrig skulle se henne igen? Att hon inte kände samma sak som jag gör med henne? Det bara snurrade i huvudet att jag somnade så småning.
Nästa Dag
Elenas Perspektiv:
Äntligen Helg! Jag var helt slut efter det som hände igår att jag skulle nog inte orka gå till skolan idag. Jag reste mig upp ur sängen och gick till min garderob. Det fick bli ett vit, långt linne och ett bar shorts. Jag satte upp håret i en hästsvans. Jag gick till min mobil som var på skrivbordet där den laddade. Jag tänkte på smset jag hade fått från Justin. Skulle jag vilja träffa honom idag? Vad kunde egentligen gå fel? Jag skrev ett nytt sms och skrev.
* Ja visst vi kan väll träffas i parken kl 15:00 // Elena *
Sen klickade jag på skicka. Det kändes nervöst att jag skulle vara med Justin. Med tanken att jag har drömt om honom utan att jag har vettat om det. Tänk om jag säger något pinsamt. Ett pipande ljud från min mobil. Jag låste upp mobilen och läste smset. Det var självklart från Justin.
* Okey vi ses då sweetheart :) // Justin *
Jag log som ett litet barn när jag läste smset. Han skrev sweetheart. Jag kollade snabbt på klockan. Den var bara 11 så jag hade 4 timmar tills jag ska till parken. Jag gick och åt fruktost. Mamma hade fått ett extra pass på sitt jobb så hon hade åkt ganska tidigt. Och min jobbiga storebror han är nog med sin flickvän. Kan inte fatta hur han fick en flickvän, det finns inget romantiskt med min bror. Han är bara jobbig, störande, äcklig och ja mycket mer men inte det som är direkt posetivt. Men mamma kallade mig henns lilla ängel. Men det brukade min pappa också göra men det gör han inte längre. Min pappa var med en bilolycka för ett år sen och vi har inte kommit över det direkt. Men som mamma säger '' Såna som lider har det bättre i himlen '' och det har hon faktist rätt i, men ändå. En tår föll ner från mitt öga, och jag trokade bort den lika snabbt som den kom. Jag gick till tv rummet och tittade lite på tv till klockan var 1. Jag duschade, valde andra kläder som blev svarta tighta jeans, svart vit linne och en blå kofta. Jag sminkade mig och satte på mig örhängen jag hade fått från pappa inan han dog. Jag kollade snabbt på klockan. 14:35 var den och det var nog bäst att jag gick nu för det var ganska långt från mig till parken. Jag kunde inte ta bilen för jag och min bror delar på den och han brukar ta den så ofta jag gick hällre runt än att spändera pengar för att åka buss. Jag rusade ner och tog på mig mina vita convears. Jag hade min mobil, nycklar och plånbok i min lilla väska så jag kunde bara gå ut, låsa dörren och gå mot praken. När jag var framme såg jag ingen Justin nån stanns. Jag satte mig på en bänk för att vänta på han. En halvtimma gick och han var fortfranden inte här. Jag väntade en halvtimma till men han hade inte kommit. Jag gick hemma. När jag kom hem hade min mascara runnit från mina ögonfransar ner för mina lena kinder och blivit helt svarta. Jag ville aldrig mer höra nått från Justin igen, inte ens en ursäkt.
Man blir ju för fan beroende av din berättelse! :D<3
33 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/swaggybelieve/492834941/
Visa toppen
Show footer