June
Wednesday 28 April 2010 photo 3/4
|
Usch.. Minns det som det vore igår..
Det var ganska sent, klockan var väll runt 9 på kvällen.. Du var ute och vattna i trädgården, pappa var hos hundarna, marcus inne vid tv'n och jag var hos kaninerna. De va den sommaren Lady & Prickan fick bäbisar i samma bur så de va as många kaniner. Dom hade slut på vatten, jag skulle fylla på men de gick inte att fylla på från stallet, så jag sa till dig att gå ner och ge dom vatten innan det blev försent.. Såklart gjorde du de.. Och ist för att ta trappan så tog du backen ner ist, sen bara hände de.. Du föll ,. Jag och pappa sprang dit och frga hur de gick, du hade ont men klaga inte.. Men vi hjälpte dej in,. Vi trodde bara du hade vrickat foten lr nått, så vi tänkte vänta och se.
Dagen efter åkte vi till sjukhuset, du hade inte vrickat foten. Du hade brutit den. Dom fick operera den, och de enda ja minns från det var att du berätta att du hade fått runt 30 spikar i foten insatta :S
Men efter ett tag fick du komma hem, 3 sprutor om dagen , rullstol & kryckor och gips. Det gick ett tag.. och under den tiden visste inte vad som skulle hända, och hade vi vetat det så kanske du hade levt nu :'(
Men den dagen kom tillslut.. Vi hade åkt ner till mormor hela familjen, jag&du&pappa&marcus.
Det var en fin dag.. Till en början.. Pappa åkte ner till huset vid sjön. Vi andra var kvar hos mormor. Vi hade precis ätit, och du blev plötsligt väldigt trött, så du la dig på soffan. Efter ca 5-10min satte du dig rakt upp, helt lik blek .. Och sa att du kommer spy ,. Och ja du gjorde ju de.. Sen blev allt mycke värre.. Du blev akut dåligt, mormor ringde 112, jag fick in dig på toaletten , marcus satt helt själv på sängen och ni kan ju förstå hur han mådde.
När vi satt där inne på toaletten så sa du att du var törstig , så ja hämta vatten, du drack, men tillslut bara sluta du och satt bara och var i stort sett helt borta.. Jag hade sånn panik , visste inte vad ja skulle göra.
Ambulansen var påväg och mormor hade äntligen fått tag på pappa.
När ambulansen kom så minns ja bara att jag och marcus satt i sängen och sammy var helt hysterisk och bara skällde , stackarn.. Ja var så rädd för de som skulle hända , och ja ville verkligen att allt skulle bli bra igen. Grannarna kom och hämta oss så vi fick bli med upp till dom under tiden dom försökte rädda dig.
Sen kom doktorn upp... Erika, din mamma klarade sig inte.
då , just då. Kändes det som att allt bara försvann, ja fatta inget. Allt var så overkligt.
Vi gick ner tillbaka till mormor's hus.
Kom in på ditt gammla rum du hade när du var liten, och där låg du.. Helt orörlig och blek.. Den synen kommer aldrig gå ur mitt huvud.
Att se sin egen mamma ligga död framför en när man är 11år.
Det var det hemskaste jag någonsin varit med om. Jag visste inte hur jag skulle klara mig nu.. Även nu tänker jag samma sak, hur ska ja klara mig?
Jag tror en stor del av mig dog med dig då, den 15/7 - 2005..
Jag har tagit på mig skulden till stor del.. vet att det inte var mitt fel, men det känns så.. Jag borde kunna ha gjort något..
Till minne av Carola Fridh-Magnusson / mamma .. Du är älskad & vi saknar dig för varje dag som går ! <3
finns om det är nåt :/ <3
finns om det är nåt du vill prata om gumman! <3 alltid.
17 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/sweequestrian/454987590/
Visa toppen
Show footer