''Han våldtog min själ..''

''Hans röst som ekar i mitt huvud.
Hans ord som tränger in så djupt.
En förvirring som är total och vägrar försvinna.
Intensiva blickar som klätt av mig.
Ord som får mig att smälta istället för att frysa.
Varför skulle han komma in i mitt liv?
Han våldtog min själ utan att fråga om lov.
Inga ord som min tunga kan finna.
Ingen ursäkt min själ kan leta upp.
Jag är förlorad, borttappad och dränkt.
Dränkt i fina ord och komplimanger.
Dränkt i en intensivitet jag inte kan förklara..''



Jag känner mig överrumplad.
Nedtrampad men ändå så högt upp i skyarna.
Jag vet inte vad som hände.
Ingen aning överhuvudtaget.
Det är något oförklarligt. Något oförståeligt.
Jag kommer aldrig kunna sätta ord på det.
Hur mycket jag än försöker.
Men ändå så vill jag försöka.
Jag vill kunna berätta för er.
Fast då krävs det att hoppa över omöjligheternas dike.
Och så långt jag kan inte hoppa även om jag vill.

Ni får helt enkelt nöja er med en invecklad text.
Som gör er mer förvirrade om mina tankar.
Men då är också allt precis som vanligt.
För jag kan inte komma ihåg sist.
Då jag talade klarspråk.

''The light's fading and so's the memorie of you..'' // SweetAndCrazy