*Nervous blond runnin' aroun'!*

''Left, right, up, down? Don't know..''

Jag är nervös.
Jag är vimsig och glömsk.
Men ändå så känner jag mig stabil.
Iallafall stundvis.
Samtidigt som det känns som om jag kan bryta ihop.
Precis när som helst.
Men jag har inte tid att bryta ihop.
Inte idag, inte denna helgen.
För jag har så mycket att göra.
Massor rent ut sagt.
Så vad sägs om att sätta fart?
Istället för att sitta och babbla.
Det låter ju faktiskt ganska bra.



Men först vill jag berätta en sak.
En sak som fortfarande får mig att gråta.
Gråta av kärlek och längtan.

Det var en natt för ganska länge sen.
Mina tårar rann nedför mina kinder.
Min kropp skakade och frös.
Tankarna var mörkare än på länge.
Jag visste inte vad jag skulle ta mig till.
Men då, från ingenstans så dyker han upp.
Han sprang till mig genom den kalla natten.
Bara för att jag inte skulle vara ensam.
Bara för att han inte skulle förlåta sig själv om det hände mig något.
Den natten höll han om mig.
Kramade om mig och överöste mig med kärlek.
Fina ord och ännu flera kramar.
Den natten, den får mig att börjar gråta.
För det är det finaste någon någonsin gjort för mig.
Jag saknar honom och längtar otroligt.
Jag vill att han ska vara här.
Helst hela tiden.
Men jag vet att det är omöjligt.
Jag vet att det inte är så verkligheten fungerar.
Så jag får helt enkelt vara glad för att jag vet att
han älskar mig för den jag är och alltid varit.
Jag får vara glad över att han finns i mitt liv.
Och visat mig den underbaraste av handlingar.
Han är guld värld och jag kommer aldrig glömma honom.. ♥

''Keep on moving forward..'' // SweetAndCrazy

There are more blog posts on this day (4)