September
Friday 27 November 2009 photo 1/1
|
Alternativa dofter
Idag hade jag besök av en dam nere i Terapin. Hon är fåordig, strikt och tillknäppt, en fin dam, så det var inte läge att sjunga karaoke med henne direkt. Jag bjöd på kaffe med bulle och vi la ett pussel (svenska landskap) tillsammans. På pusslet är det avbildat landskapsblommor, djur och små människor som utför speciella sysslor i landskapsdräkter. (Typ stoppar falukorv i dalarna, planterar potatis i skåne och så vidare.)
När vi som bäst småpratar om de olika orterna som vi bygger ihop, så plockar hon upp en pusselbit och spänner ögonen i den. Jag kikar lite ur ögonvrån på henne, men avvaktar med att hjälpa henne lokalisera rätt plats för att hon ska få möjligheten att klara det själv. Hon säger ingenting. Bara tittar på biten med en min fylld av avsmak. Sen säger hon kort och hårt:
-Punk.
Jag undrar om jag har hört fel, så jag ekar tillbaka: -Punk?
Hon visar mig biten. Och mycket riktigt, upp och ner ser en avhuggen del av ett ortsnamn precis ut som "PUNK", och man kan se ett par ben på en man i någon färgglad folkdräkt. Jag fnissar tyst inom mig och undrar i vilket landskap dräggpunkaren egentligen hör hemma. Vi sitter så tyst en stund och tänker våra egna tankar. Efter ett bra tag, säger hon:
"Luktar."
"Luktar?" undrar jag.
"Punkare. De luktar illa."
Nu kan jag ju inte hålla mig för skratt, så jag fnissar till. Det skulle jag inte ha gjort!
"Skratta du. Det var inte menat att vara roligt, de luktar jätteilla. Skit luktar de."
"Ja, det gör de nog, det är ju lite deras stil att vara äckliga" håller jag med henne.
Vi sitter tyst en stund till tills hon utbrister:
"På sjuttiotalet stank de verkligen. Men nuförtiden är de mycket renare!"
"Ja, men det är väl bra?" undrar jag försiktigt. Hon släpper långsamt sina rynkade ögonbryn och sin bista min, och suckar djupt.
"Nä. Det var bättre förr. Punken är inte vad den en gång var. Nu är de bara en hop fjollor."
Idag hade jag besök av en dam nere i Terapin. Hon är fåordig, strikt och tillknäppt, en fin dam, så det var inte läge att sjunga karaoke med henne direkt. Jag bjöd på kaffe med bulle och vi la ett pussel (svenska landskap) tillsammans. På pusslet är det avbildat landskapsblommor, djur och små människor som utför speciella sysslor i landskapsdräkter. (Typ stoppar falukorv i dalarna, planterar potatis i skåne och så vidare.)
När vi som bäst småpratar om de olika orterna som vi bygger ihop, så plockar hon upp en pusselbit och spänner ögonen i den. Jag kikar lite ur ögonvrån på henne, men avvaktar med att hjälpa henne lokalisera rätt plats för att hon ska få möjligheten att klara det själv. Hon säger ingenting. Bara tittar på biten med en min fylld av avsmak. Sen säger hon kort och hårt:
-Punk.
Jag undrar om jag har hört fel, så jag ekar tillbaka: -Punk?
Hon visar mig biten. Och mycket riktigt, upp och ner ser en avhuggen del av ett ortsnamn precis ut som "PUNK", och man kan se ett par ben på en man i någon färgglad folkdräkt. Jag fnissar tyst inom mig och undrar i vilket landskap dräggpunkaren egentligen hör hemma. Vi sitter så tyst en stund och tänker våra egna tankar. Efter ett bra tag, säger hon:
"Luktar."
"Luktar?" undrar jag.
"Punkare. De luktar illa."
Nu kan jag ju inte hålla mig för skratt, så jag fnissar till. Det skulle jag inte ha gjort!
"Skratta du. Det var inte menat att vara roligt, de luktar jätteilla. Skit luktar de."
"Ja, det gör de nog, det är ju lite deras stil att vara äckliga" håller jag med henne.
Vi sitter tyst en stund till tills hon utbrister:
"På sjuttiotalet stank de verkligen. Men nuförtiden är de mycket renare!"
"Ja, men det är väl bra?" undrar jag försiktigt. Hon släpper långsamt sina rynkade ögonbryn och sin bista min, och suckar djupt.
"Nä. Det var bättre förr. Punken är inte vad den en gång var. Nu är de bara en hop fjollor."
Comment the photo
åhåååååhåhåh, jag garvar så tuttarna dallrar.
7 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/systerister/427176219/
Visa toppen
Show footer