Sunday 4 December 2011 photo 1/1
|
Helgen jag spenderat med hjärtat och hans barn, mysigt.
Tryckte ihop oss i soffan och kollade på film och käka godis.
Allmänt bara tagit det lugnt och haft det mysigt med mycket skratt
och tjo och tjim också klart:)
Det fanns en tid då jag trodde att lycka.....
nu menar jag äkta lyckat som riktigt känns i hjärtat och i själen,
bara var något som man såg på film eller som folk spelade upp
i skådespel i sällskap bland andra individer.
Men nu har jag insett att allt behöver inte vara perfekt
för att man ska känna lycka inom sig.
För även om allt i livet inte är perfekt och det är det aldrig
så har du dina nära och kära och familj omkring dig som får dig
att vilja ge dem all din kärlek som hjärtat rymmer och de ger dig sin.
Att få vara den man är, och vara älskad för den, det är kärlek..
En sådan kärlek som skapar den där enorma lyckan inom dig ändå.
När jag var inlagd insåg jag hur ensam man är i världen
och hur fruktansvärt LITEN du är i universum.
Och jag trodde jag hade massor med vänner MASSOR.
*vi är familj vi tar hand om varandra blabla*
Men var vart ni när jag var inne på sjukhuset?
Hur många av er hörde av er och frågade hur jag mådde?
Hur många hälsade på, eller hämta mig och tog ut mig en runda för att
jag skulle bli uppmuntrad?
Jag kan säga att de personerna är lätt räknade.
Först gjorde de så jävla ont inom mig och jag har aldrig känt
en så stor ensamhet förr.
Men sen så var det som om en tung sten föll från mitt bröst.
Jag är glad att jag hamnade i en situation där jag såg igenom
ert skådespel en gång för alla och att jag nu har sorterat bort nästan
hela min "vänskapskrets" och att jag efter många om och men fått
en del av den hjälp jag faktiskt behöver.
Jag saknar er inte, det låter kanske sjukt.
Men ni är som svaga svaga skuggor borta i någon gråzon.
Ni finns i mitt minne klart, och visst har jag haft roliga stunder med många
av dem jag rensat ut, men jag skulle aldrig vända om.
För jag har dom som jag vet betyder och även om jag inte pratar med dem
varje dag så vet dom att dom betyder och jag vet att jag betyder för dem.
Jag är inte ensam när jag är ensam nu,
jag umgås med mig själv och trivs med det
och när jag umgås med folk, så är de dem jag trivs med och inga andra
låtsas människor som bara tar men ingenting ger.
Det ska vara på båda hållen inte bara de ena.
<3 love till er där ute som läser här och ni vet vilka ni är som betyder än.
Annons