December
Monday 20 October 2008 photo 1/1
|
min text!!!
förlåt för det jag sa och det svinet som jag var, men då sved det i hjärtat, jag förlorade ju den jag behövde mest av allt. jag skulle vilja veta vad jag betyder för dig, och hur du känner för mig. men jag gjorde fel, jag dömde utan att veta, men att hitta det vi hade, det kommer ta år, du behandlade mig som din prinsessa. jag önskar vi kunde glömma och gå vidare och le, men det är svårt, jag vet. varför sa du inte som det var, jag hatar när folk ljuger framför än! när jag skulle hem var du än som man alltid ringde och pratade med. jag undrar hur allt igentligen började, jag var väl 13 14 år och allt blev skit för soc dykte upp och spela att dom var min vän. men jag ska nog strunta i vad alla säger för jag ska klara mig utan fuck bup och all jävla skit. jag fick upp min kraft och skrev första texten, du tyckte om den, jag blev glad och fortsatte och nu är den som en drog, kan inte sluta skriva. men förlåt mig, jag har kanske varit självisk och elak, förlåt mig för alla gånger jag varit självisk och elak. hade igentligen inte menat något av det jag sakt, allt blev skit. tårar har fallit för mitt sätt att vara, jag vill sätta plåster på det soc rivit upp, men tiden läker alla sår men jag undrar om det är så för soc sår är så otroligt djupa och går inte att läka. förstå mig, jag mår bra men inte när soc springer efter en som att man e en hund! hon säger att jag ska leva mitt liv men det går inte när soc springer efter en när jag försvinner runt hörnet. jag blir galen på rösten jag hör, jag är den jag är, jag är den jag vill, snälla låt mig vara, texterna och låtarna är mina vänner. ye, sanningen är den att jag saknar dig än, fast vi har bestämt att vi inte ska träffas på ett tag, jag chansade fast jag inte kunde andas. jag tänker på dig varje kväll, vare sig det är onsdag eller torsdag, elr att jag vacklar hem packad någon kväll, jag kan klara mig själv, för jag tror att det kan bli bra även om det regnar här idag. det regnar idag men i morgon kanske solen lyser och jag börjar sakna saker jag aldrig tog förgivet. det ända jag behöver är en speciell hand som håller om min hand, tro det eller ej men det är bara det jag behöver! alla minnen finns kvar. jag har en kännsla och det känns som en bit saknas, jag vet inte vad men det känns när jag vaknar, jag vill inte längre lyssna på pratet om mig själv. jag vet vad som är sanningen men ni skiter i det. ni förstör bara för en, vart är det ni vill komma? om det här är mitt liv vill jag att ni försvinner fort. vi går till en plats sen säger det stopp; dra härifrån jag vill inte ha er i mitt liv! det är bara å prata på jag vet ändå vad ni tycker. men jag tänker kämpa jag skiter väl i er. man lär sig mer än att ha er bredvid. jag har kanske lätt att gå sönder men gör det inte värre då förfan! du är en speciell människa jag minns första gången du gjorde ditt val och nu vandrar jag på rosenblad, aldrig har jag älskat någon så mkt som jag älskar dig. tänker tillbaka när jag var liten, låg i vagnen sög på min napp, älskar den lilla rosa nappen jag fick, den var min bästa vän. jag hade kanske inte alltid rätt när jag var liten men kommer ihåg hur lätt allt var, soc kan aldrig acceptera för den jag är, va fan vill ni mig? försvinn jag mår bättre utan er. jag är som en litten rotta som springer omkring lyssnar på små ord, jag är mer man än dig din lilla flicka tös. din iq är ingenting. kom hit så ska vi se vad vi flickor kan göra åt er, så håll mamma hårt i handen, är du trög elr vad, försvinn!
du låg bredvid mig än gång i tiden, jag hörde dig andas långsamt, sen var du borta. jag har en tro, förstör inte det, för om du förstör det då jävlar kommer jag aldrig förlåta dig, du kommer inte finnas i mina ögon längre, min tro är det jag behöver, slutar inte soc nu då jävlar ska dom få se vem jag igentligen är!!!
förlåt för det jag sa och det svinet som jag var, men då sved det i hjärtat, jag förlorade ju den jag behövde mest av allt. jag skulle vilja veta vad jag betyder för dig, och hur du känner för mig. men jag gjorde fel, jag dömde utan att veta, men att hitta det vi hade, det kommer ta år, du behandlade mig som din prinsessa. jag önskar vi kunde glömma och gå vidare och le, men det är svårt, jag vet. varför sa du inte som det var, jag hatar när folk ljuger framför än! när jag skulle hem var du än som man alltid ringde och pratade med. jag undrar hur allt igentligen började, jag var väl 13 14 år och allt blev skit för soc dykte upp och spela att dom var min vän. men jag ska nog strunta i vad alla säger för jag ska klara mig utan fuck bup och all jävla skit. jag fick upp min kraft och skrev första texten, du tyckte om den, jag blev glad och fortsatte och nu är den som en drog, kan inte sluta skriva. men förlåt mig, jag har kanske varit självisk och elak, förlåt mig för alla gånger jag varit självisk och elak. hade igentligen inte menat något av det jag sakt, allt blev skit. tårar har fallit för mitt sätt att vara, jag vill sätta plåster på det soc rivit upp, men tiden läker alla sår men jag undrar om det är så för soc sår är så otroligt djupa och går inte att läka. förstå mig, jag mår bra men inte när soc springer efter en som att man e en hund! hon säger att jag ska leva mitt liv men det går inte när soc springer efter en när jag försvinner runt hörnet. jag blir galen på rösten jag hör, jag är den jag är, jag är den jag vill, snälla låt mig vara, texterna och låtarna är mina vänner. ye, sanningen är den att jag saknar dig än, fast vi har bestämt att vi inte ska träffas på ett tag, jag chansade fast jag inte kunde andas. jag tänker på dig varje kväll, vare sig det är onsdag eller torsdag, elr att jag vacklar hem packad någon kväll, jag kan klara mig själv, för jag tror att det kan bli bra även om det regnar här idag. det regnar idag men i morgon kanske solen lyser och jag börjar sakna saker jag aldrig tog förgivet. det ända jag behöver är en speciell hand som håller om min hand, tro det eller ej men det är bara det jag behöver! alla minnen finns kvar. jag har en kännsla och det känns som en bit saknas, jag vet inte vad men det känns när jag vaknar, jag vill inte längre lyssna på pratet om mig själv. jag vet vad som är sanningen men ni skiter i det. ni förstör bara för en, vart är det ni vill komma? om det här är mitt liv vill jag att ni försvinner fort. vi går till en plats sen säger det stopp; dra härifrån jag vill inte ha er i mitt liv! det är bara å prata på jag vet ändå vad ni tycker. men jag tänker kämpa jag skiter väl i er. man lär sig mer än att ha er bredvid. jag har kanske lätt att gå sönder men gör det inte värre då förfan! du är en speciell människa jag minns första gången du gjorde ditt val och nu vandrar jag på rosenblad, aldrig har jag älskat någon så mkt som jag älskar dig. tänker tillbaka när jag var liten, låg i vagnen sög på min napp, älskar den lilla rosa nappen jag fick, den var min bästa vän. jag hade kanske inte alltid rätt när jag var liten men kommer ihåg hur lätt allt var, soc kan aldrig acceptera för den jag är, va fan vill ni mig? försvinn jag mår bättre utan er. jag är som en litten rotta som springer omkring lyssnar på små ord, jag är mer man än dig din lilla flicka tös. din iq är ingenting. kom hit så ska vi se vad vi flickor kan göra åt er, så håll mamma hårt i handen, är du trög elr vad, försvinn!
du låg bredvid mig än gång i tiden, jag hörde dig andas långsamt, sen var du borta. jag har en tro, förstör inte det, för om du förstör det då jävlar kommer jag aldrig förlåta dig, du kommer inte finnas i mina ögon längre, min tro är det jag behöver, slutar inte soc nu då jävlar ska dom få se vem jag igentligen är!!!
Visa toppen
Show footer