Wednesday 23 March 2011 photo 3/4
![]() ![]() ![]() |
Wednesday 23 March 2011 photo 3/4
![]() ![]() ![]() |
Lite tips här. Riktade i allmänhet till alla som läser, men framförallt till en kompis. Du vet nog vem du är (Det är inte Alicia, det är inte Felix... Vem kan det då vara...?)
Man måste lära sig gå vidare i livet. Man får aldrig köra fast i gamla minnen och erfarenheter. Man kan (måste) bära dem med sig, men man får inte hålla fast vid dem och inte våga släppa taget. Då kommer man aldrig komma någonstanns. Tänk Västfronten, 1914. Tyskland har nästan vunnit första världskriget, men kör fast i ett fyra år långt förödande världskrig istället. Man måste hela tiden avancera. Blir man nedslagen får man omorganisera sig, omgruppera, och återuppta framryckningen så snabbt som möjligt.
Det är dock väldigt lätt att möta tungt motstånd och köra fast. Händer detta måste man hitta nya framryckningsvägar och fortsätta. "Stå aldrig still", som Thåström sjunger. "Framåt, framåt, bli inte stående" sjunger Till. Und so weiter. Men det viktigaste i livet är att aldrig ge upp. Visst, ibland vill man bara lägga sig ner och dö. Känna att det inte finns något kvar. Ibland får man göra det. Under en tid, men efter ett tag måste man rycka upp sig och fortsätta framåt.
Hitta nya saker att kämpa för. Gör man inte det så försvinner man. Man blir en konformistisk zombie. Man blir en fjortis. Eller t.o.m. en fjortisemo. The worst kind. För; man måste alltid kämpa för att bevara sin självständighet, sin integritet och sig själv. Aldrig ge upp. För hur man än vrider och vänder på det så stämmer, tyvärr, Hulkoffs ord:
Det finns bara krig
Och livet är kamp