April
Saturday 31 October 2009 photo 1/8
|
Jag vill oxå!x333 Läs Anarchydoll ´s först;)
Var i helvete var Anth? Sen som vanligt, antagligen. Remus suckade djupt, och stirrade ofokuserat ned i boken, väl medveten om att bruden bakom honom stirrade stint på hans nacke. Bara för att han inte ägnade henne någon som helst uppmärksamhet. Kom igen, som om det hade varit nått seriöst, hon var ju fan bara ett ligg från igår. Hon hade ju dessutom BARA pratat om Anthony. Varför skulle då han, Remus, behöva dras med hennes växelvis deprimerade och uppspelta tal om huruvida Anthony gillade henne eller inte. Lika bra att täppa igen munnen på henne med en kyss. Inte för att det skulle betyda nått. Remus flinade och låtsades läsa ur boken.
35 minuter senare klev Anthony in i klassrummet och möttes av det vanliga stirrandet. Remus flinade mot honom, fy fan vad sen han var, men en kompis är ju ändå en kompis. Och såna hade Remus inte allt för många av. Treasure the ones you have, right?
Efter en ovanligt lång lektion, mestadels spenderad på att prata om bruden från igår, drog de ut och åt på skolgården. Inte vidare exotiskt, men vafan, som de populära enstöringar de var så fick de alltid den eftertraktade platsen under trädet. Och för första gången på länge började det hända saker. Och det var inte att bruden från igår kom förbi med fladdrande ögonfransar, nej. En helt ny. Vafan, henne hade Remus aldrig sett förut. Och hon pratade med dem, det var…ovanligt. Remus höjde ögonbrynen och tittade på Anthony, som såg lika förvånad ut. Efter en innehållsrik lunch med diskussioner om allt möjligt, var det dags för lektion. Remus noterade stilla att Anthony inte verkade vilja lämna bruden, Mary eller vad hon nu hade sagt att hon hette, inte lätt det där med namn.
Lektionen var slut. Läraren bad Remus att stanna, det var någonting hon skulle tjata om, nått prov-shit han hade misslyckats i. Remus nickade år Anthony, som drog. Jaja, undrar vad han skulle. Läraren började prata, men som vanligt lyssnade Remus inte allt för aktivt, nej. Han hade just sett Stephanie, bildvikarien, ca 25. Det var ett tag sen nu, kanske skulle fördriva eftermiddagen på hennes kontor. Tåldes att tänka på. Han nickade från varande mot läraren som höll tal om hur viktigt det var att.. Nånting. Remus flinade och lämnade klassrummet, trots lärarens ihärdiga protester om att han måste lyssna på nått mer också. Nej tack, fem minuter av den här eftermiddagen var redan förlorad.
Stephanie log mot Remus när han klev in på kontoret. Remus suckade tyst, VARFÖR skulle alla le idag? Först hon på lunchen, vad hon nu hette, och nu Steph. Han var så trött på alla ständigt leende personer. Han kunde lika gärna strunta i det och dra hem igen. OM det nu inte hade vart så att Stephanie redan smugit sig närmare och kysst honom passionerat på halsen. Remus flinade, herregud tjejer, vad fan är det för fel på er?
Remus flinade när han var på väg hem. Hon var så dryg, Steph. Jaja, hon skulle väl sluta snart ändå, lika bra att låta det gå som det gick. han orkade inte riktigt med att ännu en tjej blängde argt och deprimerat efter honom, det fanns tillräckligt av dem. Men Steph tjatade i alla fall inte om Anthony, som de flesta gjorde. Remus tittade upp mot den molniga himlen. PANG! Plötsligt föll han bakåt ned i gatan. Han svor och blängde på personen som han hade sprungit in i. Hon satt mittemot honom och blängde lika ilsket tillbaka. Hon fräste “Se dig för, för fan! Jävla idiot!” Remus fräste tillbaka att hon kunde dra åt helvete och stanna där. Hon reste sig upp utan ett ord och gav honom fingret. “Tam!? Vad i helvete gör du?” tjejens kompisar stod en bit bort och såg undrande på dem. Hon gick bort mot dem med raska steg och Remus reste sig svärande upp, surt blängande efter bruden. Hans tröja var trasig. Han suckade och gick hemåt med ilskna steg.
Fortsättning följer!
Var i helvete var Anth? Sen som vanligt, antagligen. Remus suckade djupt, och stirrade ofokuserat ned i boken, väl medveten om att bruden bakom honom stirrade stint på hans nacke. Bara för att han inte ägnade henne någon som helst uppmärksamhet. Kom igen, som om det hade varit nått seriöst, hon var ju fan bara ett ligg från igår. Hon hade ju dessutom BARA pratat om Anthony. Varför skulle då han, Remus, behöva dras med hennes växelvis deprimerade och uppspelta tal om huruvida Anthony gillade henne eller inte. Lika bra att täppa igen munnen på henne med en kyss. Inte för att det skulle betyda nått. Remus flinade och låtsades läsa ur boken.
35 minuter senare klev Anthony in i klassrummet och möttes av det vanliga stirrandet. Remus flinade mot honom, fy fan vad sen han var, men en kompis är ju ändå en kompis. Och såna hade Remus inte allt för många av. Treasure the ones you have, right?
Efter en ovanligt lång lektion, mestadels spenderad på att prata om bruden från igår, drog de ut och åt på skolgården. Inte vidare exotiskt, men vafan, som de populära enstöringar de var så fick de alltid den eftertraktade platsen under trädet. Och för första gången på länge började det hända saker. Och det var inte att bruden från igår kom förbi med fladdrande ögonfransar, nej. En helt ny. Vafan, henne hade Remus aldrig sett förut. Och hon pratade med dem, det var…ovanligt. Remus höjde ögonbrynen och tittade på Anthony, som såg lika förvånad ut. Efter en innehållsrik lunch med diskussioner om allt möjligt, var det dags för lektion. Remus noterade stilla att Anthony inte verkade vilja lämna bruden, Mary eller vad hon nu hade sagt att hon hette, inte lätt det där med namn.
Lektionen var slut. Läraren bad Remus att stanna, det var någonting hon skulle tjata om, nått prov-shit han hade misslyckats i. Remus nickade år Anthony, som drog. Jaja, undrar vad han skulle. Läraren började prata, men som vanligt lyssnade Remus inte allt för aktivt, nej. Han hade just sett Stephanie, bildvikarien, ca 25. Det var ett tag sen nu, kanske skulle fördriva eftermiddagen på hennes kontor. Tåldes att tänka på. Han nickade från varande mot läraren som höll tal om hur viktigt det var att.. Nånting. Remus flinade och lämnade klassrummet, trots lärarens ihärdiga protester om att han måste lyssna på nått mer också. Nej tack, fem minuter av den här eftermiddagen var redan förlorad.
Stephanie log mot Remus när han klev in på kontoret. Remus suckade tyst, VARFÖR skulle alla le idag? Först hon på lunchen, vad hon nu hette, och nu Steph. Han var så trött på alla ständigt leende personer. Han kunde lika gärna strunta i det och dra hem igen. OM det nu inte hade vart så att Stephanie redan smugit sig närmare och kysst honom passionerat på halsen. Remus flinade, herregud tjejer, vad fan är det för fel på er?
Remus flinade när han var på väg hem. Hon var så dryg, Steph. Jaja, hon skulle väl sluta snart ändå, lika bra att låta det gå som det gick. han orkade inte riktigt med att ännu en tjej blängde argt och deprimerat efter honom, det fanns tillräckligt av dem. Men Steph tjatade i alla fall inte om Anthony, som de flesta gjorde. Remus tittade upp mot den molniga himlen. PANG! Plötsligt föll han bakåt ned i gatan. Han svor och blängde på personen som han hade sprungit in i. Hon satt mittemot honom och blängde lika ilsket tillbaka. Hon fräste “Se dig för, för fan! Jävla idiot!” Remus fräste tillbaka att hon kunde dra åt helvete och stanna där. Hon reste sig upp utan ett ord och gav honom fingret. “Tam!? Vad i helvete gör du?” tjejens kompisar stod en bit bort och såg undrande på dem. Hon gick bort mot dem med raska steg och Remus reste sig svärande upp, surt blängande efter bruden. Hans tröja var trasig. Han suckade och gick hemåt med ilskna steg.
Comment the photo
<br />
*I blame his parents...xD I have NO guilt in this!x)*
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/taruminel/383849892/
Visa toppen
Show footer