http://teamnorrlandsryttarna.blogg.se
Resonemang inlägg igen, dock en ny fundering eller vad man ska säga!

Jag sålde min c-ponny.
För bådas bästa, när vi hoppa, rev jag hindren med fötterna, jag va för lång. Jag ville att hon skulle få komma till någon annan, som inte va fär lång för henne. jag gick igenom de, grät mig till sömns med exakt samma tanke 'Jag vill inte sälja' Sen när jag vaknade på morgonen kom den motsatta tanken 'Jag MÅSTE sälja för bådas bästa' Sen gick jag igenom ALLT man kan tänkas komma på om att sälja en häst (ponny) under hela dagen. Sen samma visa på kvällen, jag grät mig till sömns med tanken 'jag vill inte sälja' och så höll det på, från 10 oktober 2010 då jag satte ut henne på hastnet första gången, tills 8 april 2011 då hon såldes. Jag tänker fortfarande mycket på henne, dygnet runt, saknar henne mer än någonsin, älskar henne så som jag inte älskar någon annan, Men det va bäst för oss båda. DÄRFÖR gjorde jag de, även om jag ångrar mig som jag vet inte vad..