November
Thursday 21 May 2009 photo 2/2
|
Ida var min katt.
Jag minns när grannarna kom över till oss på baksidan och berättade att Bono hade parat deras honkatt. De lyfte fram världens sötaste lilla vita kattunge med gråa fläckar till mig. Jag var såld.
Ida flyttade hem till oss när hon bara var 7 veckor gammal. Aldeles för tidigt. Hon blev snabbt väldigt fäst vid mig. Hon var min katt, helt enkelt. Den här gången var vi på den säkra sidan och kastrerade, vaccinerade och försäkrade henne.
Ida var en duktig jägare och en busig tös som vägrade hålla sig på grönsidan i området utan sprang på den sidan där bilarna åkte.
En dag ringde Agnes och berättade att Ida var död.
Hon hade varit ute och lekt på bilvägen och blivit påkörd. De som körde på henne gick ut, konstaterade att hon led(dock levde hon), plockade fram en yxa ur bakluckan och högg av hennes huvud. Sen knackade de på hos oss och lämnade över Ida i en blodig ICA-kasse.
Det tog lång tid innan jag kom över henne, minns jag. Har inte tänkt på henne på länge nu men plöstligt rotade jag fram den här bilden och så rann tårarna på kinderna igen. Jag kommer aldrig att förlåta de som avlivade henne för att de inte ringde och rådgjorde med en veterinär först..
Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta, Ida.
Jag minns när grannarna kom över till oss på baksidan och berättade att Bono hade parat deras honkatt. De lyfte fram världens sötaste lilla vita kattunge med gråa fläckar till mig. Jag var såld.
Ida flyttade hem till oss när hon bara var 7 veckor gammal. Aldeles för tidigt. Hon blev snabbt väldigt fäst vid mig. Hon var min katt, helt enkelt. Den här gången var vi på den säkra sidan och kastrerade, vaccinerade och försäkrade henne.
Ida var en duktig jägare och en busig tös som vägrade hålla sig på grönsidan i området utan sprang på den sidan där bilarna åkte.
En dag ringde Agnes och berättade att Ida var död.
Hon hade varit ute och lekt på bilvägen och blivit påkörd. De som körde på henne gick ut, konstaterade att hon led(dock levde hon), plockade fram en yxa ur bakluckan och högg av hennes huvud. Sen knackade de på hos oss och lämnade över Ida i en blodig ICA-kasse.
Det tog lång tid innan jag kom över henne, minns jag. Har inte tänkt på henne på länge nu men plöstligt rotade jag fram den här bilden och så rann tårarna på kinderna igen. Jag kommer aldrig att förlåta de som avlivade henne för att de inte ringde och rådgjorde med en veterinär först..
Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta, Ida.
Visa toppen
Show footer