Monday 15 September 2008 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Inte så bra dag idag, kändes ungefär som känslan bilden ger. Galen.
Mindy, min döda mormors syster, som blivit som min mormor för mig, fast äldre då förståss (hon är 87år) åkte med ambulansen till sjukhuset i Varberg.
Hennes blodvärde låg på 50 vilket är väldigt lågt då man bör ligga på 130 som vuxen men åtminstonne 116 i hennes ålder.
Jag hade precis kommit hem från skolan hem till Marcus då jag fick höra detta och mamma hämtade mig påväg hem från jobbet. Vi hann inte ens hem emellan. Jag kände att det var viktigt för mig att åka med trots att jag hade lovat Marcus att möblera om hela hans rum, vilket vi också höll på med när mamma kom. Men jag ville åka med, mamma sa att jag kanske skulle ångra mig sedan om jag inte gjorde det, man vet aldrig när eller om man ser Mindy igen.
Väl inne på sjukhuset möttes vi av mycket vänlig personal, mamma fick dubbla munskydd eftersom hon var förkyld, skulle hon smitta Mindy med en förkyldning skulle hon antagligen inte klara bli frisk..
Första anblicken av Mindy kände jag inte igen henne, inte alls. Hon var så tanig och liten där hon låg och i och med det låga blodtrycket och blodvärdet var hon mycket blek, hennes läppar saknade färg. Jag blev stum.
Hon fick två påsar blod och skulle få ytterliggare en under natten. De vet ännu inte varför hon blivit somhon blivit men man antar att hon blöder någonstans inne i kroppen och man måste snarast ta reda på var.
Jag hoppas Mindy överlever, det har alltid varit "hon och jag" i släkten om man säger så, vi är båda tvillingar och är "de envetna kärringarna" typ XD Hon har ett kort på mig brevid sin säng och i sin plånbok. Jag är som hennes barnbarn. Hennes första.
När jag kramade om henne innan jag skulle gå från sjukhuset hörde jag på hennes röst hur hon ville gråta. Hon är så stark, en riktig förebild.
Jag älskar dig, Mormorn jag aldrig fick.
Hennes blodvärde låg på 50 vilket är väldigt lågt då man bör ligga på 130 som vuxen men åtminstonne 116 i hennes ålder.
Jag hade precis kommit hem från skolan hem till Marcus då jag fick höra detta och mamma hämtade mig påväg hem från jobbet. Vi hann inte ens hem emellan. Jag kände att det var viktigt för mig att åka med trots att jag hade lovat Marcus att möblera om hela hans rum, vilket vi också höll på med när mamma kom. Men jag ville åka med, mamma sa att jag kanske skulle ångra mig sedan om jag inte gjorde det, man vet aldrig när eller om man ser Mindy igen.
Första anblicken av Mindy kände jag inte igen henne, inte alls. Hon var så tanig och liten där hon låg och i och med det låga blodtrycket och blodvärdet var hon mycket blek, hennes läppar saknade färg. Jag blev stum.
Hon fick två påsar blod och skulle få ytterliggare en under natten. De vet ännu inte varför hon blivit somhon blivit men man antar att hon blöder någonstans inne i kroppen och man måste snarast ta reda på var.
Jag hoppas Mindy överlever, det har alltid varit "hon och jag" i släkten om man säger så, vi är båda tvillingar och är "de envetna kärringarna" typ XD Hon har ett kort på mig brevid sin säng och i sin plånbok. Jag är som hennes barnbarn. Hennes första.
När jag kramade om henne innan jag skulle gå från sjukhuset hörde jag på hennes röst hur hon ville gråta. Hon är så stark, en riktig förebild.
Jag älskar dig, Mormorn jag aldrig fick.
Comment the photo
finns här för dig, alltid, och det vet duu (L)
![](http://cdn08.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
& fy, hon som är så söt och glad och, fy, finns här om du vill prata älskling<3
![](http://cdn08.dayviews.com/76/_u1/_u2/_u1/_u3/_u1/u121315/1257685926_1.jpg)
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/teresias/267618991/