Monday 4 January 2010 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
I can't live,
if living means without you
2010
Väl hemma och vardagen sätter genast in
det nya året har för mig börjat idag.
Ett år som kommer bli fyllt av överaskningar,
förändringar.
Ja, jag har absolut ingen aning om
hur framtiden kommer att se ut.
Med dig har jag alltid kännt mig säker,
jag är helt säker på att jag älskar dig
och hur mycket du älskar mig,
för det har du gjort klart och tydligt för mig
de senaste dagarna,.
Du är så underbar, jag önskar att du kunde
visa dehär sidorna av dig jämt.
Jordens ängel.
Jag vet att vi kan klara detta, men jag vill inte, inte såhär..
Men jag kan inte annat än att tacka dig för detta året,
du har bott med mig ett år nu,
ett helt år har vi varit sambos,
och det har iaf för mig,
varit helt underbart!
Jag bara älskar sambolivet. ALLT med det!
Hade önskat att vi kunde ta lägenheten,
så kanske vi hade kunnat bli sambos inom en väldigt snar framtid igen,
men nu är så inte fallet.
Nu lämnar du mig här,
du flyttar 9 mil ifrån mig
Och JA, jag vet vi kommer att ses och jag vet att du kommer att göra allt för att träffa mig, men jag vill inte "ta ett steg tillbaka"
i vårat förhållande, jag vill ha det vi har, alltid!
Jag älskar dig för mycket,
jag vet inte om jag kommer orka det här..
Men det SKA gå, det måste det..
vi övervinner allt, eller hur?
jag vet att detta bara är struntprat för er,
förstår knappt själv vad jag skriver..
men allt känns bara så jävla konstigt.
förlåt.
jävligt depp nu bara
if living means without you
2010
Väl hemma och vardagen sätter genast in
det nya året har för mig börjat idag.
Ett år som kommer bli fyllt av överaskningar,
förändringar.
Ja, jag har absolut ingen aning om
hur framtiden kommer att se ut.
Med dig har jag alltid kännt mig säker,
jag är helt säker på att jag älskar dig
och hur mycket du älskar mig,
för det har du gjort klart och tydligt för mig
de senaste dagarna,.
Du är så underbar, jag önskar att du kunde
visa dehär sidorna av dig jämt.
Jordens ängel.
Jag vet att vi kan klara detta, men jag vill inte, inte såhär..
Men jag kan inte annat än att tacka dig för detta året,
du har bott med mig ett år nu,
ett helt år har vi varit sambos,
och det har iaf för mig,
varit helt underbart!
Jag bara älskar sambolivet. ALLT med det!
Hade önskat att vi kunde ta lägenheten,
så kanske vi hade kunnat bli sambos inom en väldigt snar framtid igen,
men nu är så inte fallet.
Nu lämnar du mig här,
du flyttar 9 mil ifrån mig
Och JA, jag vet vi kommer att ses och jag vet att du kommer att göra allt för att träffa mig, men jag vill inte "ta ett steg tillbaka"
i vårat förhållande, jag vill ha det vi har, alltid!
Jag älskar dig för mycket,
jag vet inte om jag kommer orka det här..
Men det SKA gå, det måste det..
vi övervinner allt, eller hur?
jag vet att detta bara är struntprat för er,
förstår knappt själv vad jag skriver..
men allt känns bara så jävla konstigt.
förlåt.
jävligt depp nu bara