maj
lördag 22 maj 2010 bild 19/35
|
Kapitel 19
Lovisa
Jag vaknade av morgonljuset som lyste in genom fönstret. Ljuset irriterade mig, och jag drog täcket över huvudet.
"Vielen Dank.“ Mumlade Tom med gröttig röst, och jag vände mig mot honom under täcket. Hans hand på min midja kändes väldigt varm, och jag flyttade mig närmare honom och kramade om honom.
"Why are u always so cold?" Gnällde han, och jag svarade:
"This blanket is really thin, I´m surprised you´re so warm!" Och sedan kysste jag honom. Han besvarade genast kyssen och rullade över så att han låg över mig.
"I love you morning breath." Mumlade han, och jag blev orolig, då jag kom på att jag glömt att borsta tänderna igår… Jag hade nog inte ens packat tandborste, eller kläder att ha på mig idag, hade inte räknat med att stanna kvar.
"Is it very bad?" Sa jag. Och han skrattade till och skakade på huvudet, och sedan kysste han mig igen. Han drog av mig tröjan, idag gick det mycket bättre, och sedan trosorna. Själv tror jag inte han haft några kläder på sig alls.
"You aren’t too tired huh?" Frågade han, och kysste mig sedan igen. Jag skakade på huvudet.
Senare
Tom låg över mig. Andades häftigt. Kändes inte tung. Kändes varm. Ville inte att han skulle flytta på sig. Gillade känslan av att känna hans hjärta slå mot min bröstkorg. Efter ett tag kände jag hur ögonlocken blev tyngre, och sedan somnade jag.
Tom
Efter ett tag märkte Tom att Lo somnat, och han gled av henne. Låg där och betraktade henne, fingrade på en slinga. Han låg där ganska länge. Han tänkte bara, på allt och inget. Klockan tickade på, och han bli tolv innan Bill kom in och störde honom:
"Rise and Shine!" The clock is much and… Oh, you´re awake…" Sa Bill, först med euforisk röst, men sedan något besviket när han märkte att Tom var vaken (han trodde nog att Lo var det också).
"Shut up!" Sa Tom irriterat, men satte sig upp i alla fall.
"How in hell can you be so happy at…. Oh… It´s 12 o´clock…" Bill log åt Toms ansiktsyttryck, han såg väldigt besviken ut, och sa sedan:
"Yeah, now guess when I woke up today?" Bill var euforisk, och Tom trott, så han svarade:
"No, now leave." Bill gick något besviket, men fortfarande euforisk, där ifrån. Tom vände sig mot Lo, och kysste henne försiktigt. Hon slog upp ögonen. Tom log kärleksfullt mot henne, och sa:
"I´m sorry that I woke you up, but it´s 12 pm, so it´s time to get up." Lo log trött mot honom, och sa:
“Can I borrow some clothes from you?" Tom nickade, och reste sig upp. Han gick bort till sina väskor och letade fram underkläder och slängde dem på sängen innan han letade fram kläder till sig själv. Lo tog på sig kläderna, och tog sedan på sig kläderna hon haft under gårdagen.
"You look beautiful." Viskade Tom, och kysste henne. Hon fnissade till, och drog sig sedan undan. De båda gick bort mot toaletten, men när de kom dit skyndade sig Lo in och låste dörren.
"Hey!" Ropade Tom, men Lo svarade inte.
"Aah! Sade han irriterat, och gick bort mot köket.
"Is it okey if I use your toothbrush?" Hörde Tom Lo ropa, och han svarade snabbt:
"NO! No it´s not! Don´t you dare to use my brush!"
“To late!" Svarade Lo.
Senare(runt 3) – Nere i lobbyn
Can´t you wait on me? It´s only one interview… I promise it will go fast!" Sa Tom till Lo med gnällig röst. Lo skakade på huvudet, och sa:
"I have homework to do, so it´s better if I get home a little bit before you. Then we´ll have more time together!" Tom skakade på huvudet, och sa:
"No we won´t…" Nu med lite mindre gnällig röst. Han kramade om henne, och Lo viskade:
"I lo… like you." Tom log, och viskade han också när han svarade:
"I lo-like you to." Lo skrattade till, och fick blinka häftigt för att inte börja gråta bakom solglasögonen.
"Bye…" Sa hon, och lösgjorde sig från Tom. Hon började gå där ifrån, men så ropade Josefine på henne:
"Lo!" Tom kollade förvånat bort mot Josefine, och det gjorde också Lo.
"Lo, jag är verkligen ledsen att jag betedde mig som en sådan… Att jag betedde mig så dumt… Jag…" Lo avbröt henne med ett leende:
"Det är okej. Vi är ju vänner, och vänner bråkar, eller hur?" Tom fattade inte vad de sa, men de verkade vara sams. Det lätt i alla fall så på deras röster, och att de sedan kramade om varandra bekräftade hans misstankar. Lo gick fram mot Tom igen, och han kysste henne, sedan gick hon. Tom tyckte det kändes jobbigt och fel att se henne gå. Ville så gärna följa med henne.
Lovisa – I bilen
Jag satt i bilen Tom lånat ut åt mig. En av deras vakter körde. Rutorna var tonade, och det kändes nästan lite mystiskt, men jag var glad att ingen kunde se mina tårar.
Josefine hade sagt förlåt, det hade känts underbart att höra henne säga det. Mitt hjärta hade hoppat över ett slag av lycka. Jag orkade inte vara arg på henne, det gjorde så ont, och kostade mycket energi.
Plötsligt kände jag hur vi ökade fart, och sedan att vi krängde till. Jag kollade up, och såg att chauffören svimmat, det var i alla fall vad det såg ut som. Kollade ut genom framrutan, såg hur bakdelen på en lastbil snabbt närmade sig. Skrek. Försökte nå ratten. Nådde inte. Försökte knäppa upp bältet. Hann inte.
Dåligt kapitel... -.-' Min engelska suger...
Dåligt kapitel... -.-' Min engelska suger...
Visa toppen
Visa sidfoten