Monday 29 June 2009 photo 2/6
![]() ![]() ![]() |
NELADVLÄ
Tänkte gö det som en lista först men det e lite svårare än å gö en sammanhängande text. I alla fall nu, när ja ska skriva om det här =)
Men man känner sig hemma. Om jag hänger med tex mama ner på byn så märker jag att det är därifrån hon är. Hon skulle ta ut pengar på en där automat och då knackade en "gubbe" henne på axeln och sa " nämen e de inte Carina?" På älvdalska förståss..men ja vet inte hur det stavas då.
Sånt händer aldrig hemma i Svärdsjö. Och förut va vi in på domus, ja tror att det va förra sommaren, då träffa hon nån som hon inte sett på typ 10 år! Allvarligt! Det va lite kul...på byn kan allt hända. Hehe.
Men ja tror att det känns hemma pga dialekten också. Båda mina föräldrar snackar så..även mormor. Så, ja jag vet inte...men du hajar?
Men det bästa, hittillls, e väl ändå att sitta i kölboden på kvällen. Bara sitta o stirra antingen in i elden eller ut över tjärnen och bara va. Jag minns förut en sommar, vilken? inte en aning, då satt vi där en hel bunt. Min kusin kan både spela gitarr och sjunga. Så där satt vi på kvällen, det började bli lite skumt o själv hade jag bara ögon för elden. Hon sjöng en av de mest sorgliga låtar jag någonsin hört. "Kungens man". Dess sorgliga toner som letade sig in genom öronen och slog rot djupt inne i hjärnan har ännu inte ruttnat och flagnat bort. Inte ännu och antagligen inte i morgon heller. De kommer alltid att finnas kvar där, någonstans.
Okej, okej! O know! Jag låter lite knäpp..men vad? Sån är jag.
Förra sommaren när jag fortfarande hade lust att åka och fiska med syrran, pappa och min farbror fanns kvar, så var skogen en helt annan plats på natten. Mörk och läskig. Men när man stod nere vid kanten på älven var det bara fint. Solnedgång och en blek himmel full av orangea färger. Men jag fick aldrig någåt napp. Det var bara syrran som fick napp efter napp och inte var det några dåliga fickar heller. Harrar som alla klarade längdgränsen! Två ciggarettpaket. Det var nog därför jag tröttnade, för att fiskarna ignorerade mina flugor på mitt kastspö.
Men jaja..antagligen ingen som läst ända ner hit så jag skriver inget mera. XD
NELADVLÄ
Tänkte gö det som en lista först men det e lite svårare än å gö en sammanhängande text. I alla fall nu, när ja ska skriva om det här =)
Men man känner sig hemma. Om jag hänger med tex mama ner på byn så märker jag att det är därifrån hon är. Hon skulle ta ut pengar på en där automat och då knackade en "gubbe" henne på axeln och sa " nämen e de inte Carina?" På älvdalska förståss..men ja vet inte hur det stavas då.
Sånt händer aldrig hemma i Svärdsjö. Och förut va vi in på domus, ja tror att det va förra sommaren, då träffa hon nån som hon inte sett på typ 10 år! Allvarligt! Det va lite kul...på byn kan allt hända. Hehe.
Men ja tror att det känns hemma pga dialekten också. Båda mina föräldrar snackar så..även mormor. Så, ja jag vet inte...men du hajar?
Men det bästa, hittillls, e väl ändå att sitta i kölboden på kvällen. Bara sitta o stirra antingen in i elden eller ut över tjärnen och bara va. Jag minns förut en sommar, vilken? inte en aning, då satt vi där en hel bunt. Min kusin kan både spela gitarr och sjunga. Så där satt vi på kvällen, det började bli lite skumt o själv hade jag bara ögon för elden. Hon sjöng en av de mest sorgliga låtar jag någonsin hört. "Kungens man". Dess sorgliga toner som letade sig in genom öronen och slog rot djupt inne i hjärnan har ännu inte ruttnat och flagnat bort. Inte ännu och antagligen inte i morgon heller. De kommer alltid att finnas kvar där, någonstans.
Okej, okej! O know! Jag låter lite knäpp..men vad? Sån är jag.
Förra sommaren när jag fortfarande hade lust att åka och fiska med syrran, pappa och min farbror fanns kvar, så var skogen en helt annan plats på natten. Mörk och läskig. Men när man stod nere vid kanten på älven var det bara fint. Solnedgång och en blek himmel full av orangea färger. Men jag fick aldrig någåt napp. Det var bara syrran som fick napp efter napp och inte var det några dåliga fickar heller. Harrar som alla klarade längdgränsen! Två ciggarettpaket. Det var nog därför jag tröttnade, för att fiskarna ignorerade mina flugor på mitt kastspö.
Men jaja..antagligen ingen som läst ända ner hit så jag skriver inget mera. XD