November
Monday 5 November 2012 photo 1/2
|
Vägen är lång och livet är kort, och jag känner hur vägen har slitit på min kropp.
Mina skor dom är trasiga och fötterna helt sönder, men jag fortsätter gå mot den fett starka strömmen.
Jag har alltid kunnat äta mig mätt tack vare mamma och när hon blir gammal och dör, i himlen hon kommer hamna.
Denna låten går ut till alla er som kämpar för att få helt normala liv.
Så låt aldrig någon annan styra ditt liv, bli den du är så du är den du blir.
Och sluta aldrig gå mot strömmen, för du är perfekt som du är och ingen kan bli så perfekt som du blitt.
AV: isak arnfjell
Annons
Visa toppen
Show footer